Aftonbladet – 2 maj 1861, sida 3

Article Image
ra AN Re I, 4 nd NA samma mål ett högst märkligt yttrande hvaraf VÄ här återgifva följande: Af stämningen, som är ordagrannt intagen ut protokollet, synas väl de hufyudskäl,; som gif: anledning till det måhända fruktlösa försöket at: få i klar dag lagd den sanning, som dermed ä: åsyftad ifrån min sida; dock har jag alltid ifrår målets första upprinnelse ansett sakens beskal ferhet, eller, om jag så må yttra mig, hela brän heriinrättningen vid Brogård vara byggd på sådane grunder, att icke gerna misstag kan eg: rum, det icke grefve Sparre är den rätta brän vinsbrännaren, eller den gom i ett eller anna afseende drager den egentliga I af sagde bränvinsbrännings utöfvande, och således efte mitt begrepp, lagbrytare i följd af den författ nin sparagrat. ja uti stämningen hufvudsaklige: stödjer mig vid. Det må nu vara att-hr grefvc Sparre med en mera klar blick på uttydandet a! författningen, än hvad jag och många andr: kunna i omdöme åstadkomma, anser bränvins bränningen vid Brogård klanderfri, har jag än dock icke kunnat öfvertygas om en rätt tillämpning från hr grefvens sida, ehvad det rörer sagde bränvinstil verkning, och således ej eller, för att vinna en sann och Tättsenlig tolkning deraf kunnat låta målet förfalla, utan djerfts derförc anställa eller åtminstone påbörja åtalet emot h: grefven, ehuru oviss om utgången deraf. f Till det otänkbara hörer väl ock att full ogrundadt skulle kunna ega rum ett så vidsträckt och allmänt omdöme, som det att arrendekontraktet emellan hr grefve Sparre och hans inspektor Berg är blott pro forma upprättadt för att kunna åstadkomma bränvinsbränning vid Brogård. Med hänsigt härtill har jag ej allenast pligtmässigt, utan ock för att i möjligaste mått söka befrämja en rättvis tillämpning af gälland. föreskrifter, som antingen sjelfvilligt under egen. nyttiga afsigter, eller ock efter en helt annar åsigt af författningens andemening, öfverträdas. väckt det högst äfventyrliga åtalet mot hr grefvc Sparre. Upsala den 27 April 1861. 8. G.:Askeroth. En cause otldbro. Forts. fr. lördagsbladet.) 1 slutet af Juli 1851, och sedan C. G. Möllenborg under tiden gift sig, reste han jemte modern till egendomen Kråknäs, öfver hvilken han 108 förvaltningen tillika med de i sambruk dermed varande fyra egendomar, som juveleraren Möllenborg ytterligare inköpt. Sedan OC. G. Möllenborg och hans moder sålunda lemnat Stockholm och derstädes snart förfallna skulder till belopp af: öfver 23,000 rdr bko, att af mig redas med reverser, som först förföllo efter två år, fick jag genast uppbära det ena obehaget efter det andra. Till bevis på ett af dem klandrades jag uti tidningen Söndagsbladet för vägrad betalning till en snickare. 1 anledning häraf skret från Kråknäs den 12 September 1851 samme C. G. Möllenborg, hvars förmyndare nu gör som snickaren: Söndagsbladet, det rackarbladet, hinner äfven hit någon gång, så äfven påpekadt fannt jag en svinaktig artikel rörande sterbhuset oc: dess utredningsman, och såg derutaf att du fått stämning af snickaren. Han talar om en kista och en packlår, men det var ju icke annat än tvenne packlårar, ty den inre var icke annorlunda än den yttre, således ljuger hanisin uppgift. Bäste Wilhelm, låt nu icke detta obehac och mycket annat du haft och har för wår skuld gå dig för nära, så att de ledsnar vid oss och våra affärer. Brefvet vidfogas i original. Uti bref den 19 November 1851 skref samm C. G. Möllenborg ytterligare, ibland annat: Bäste broder: Wilhelm — ——— — —— Men nu tvingar mig nöden tillgripa pennar och åter åkalla din ständigt anlitade hjelpsamhet. Se här nedan mina utgifter och hvad son ännu fordras. Nedresan .;x. ... 126 rdr Sakernas landtransport 102 D:o sjötransport ...... oo... a Utgifter i och för gården till dato Gårdens skulder att betala — .. Till inköp af 50 tunnor potates till bränning .å 3: 24 tunnan s......eer I jisses 172 D:o 100012 halm, å omkring 6 å 8 sk. 18 166 Mantalspenningar för gården och dess torpare omkring. .... ekrar 106 Summa gjorda utbetalninga Upplånt till dessa ker 2 Dertill fordras till inköp och gammal skuld. ss see RESOR 794: Af dig emottog jag vid vår afresa 1000 rd: rgs, och dessa, som du häraf kan. se, strukt snart. Bästa Wilhelm, var derföre god tala me: farbror B-g om han och ni samfäldt skulle vilj: afbetala eller låna oss 2000 rdr, så att vi ev gång här måtte komma. på klar Tot och få gården skuldfri. De lånta 1000 rdr skulle jag återbetala första dagarne i December nu insturdande; för egen eller gemensam del i öfrigt h: sig jort minsta depence. ed ett annat års början vill jag hoppas afftrerna skall blifva bättre och Kräknäs vara mindr: penningeödande än nu och hittills varit fallet. Dett: bar varit en bra ledsam tid, idel ständiga u: gifter, jag har ock lite emellan utaf ledsnad oc! oro varit attackerad af min gamla nervfrossa synnerligast under mamsell Dahlbergs och Sahlir.: (inspektorens) härvaro, men nu Gud vare Ici äro de satans spökena borta. Goda. Wilheln nämn några ord om ställningen med våra affär i Stockholm, jag fruktar du haft många olägerheter och förargelser dervid. Carl Georgt. Brefvet bifogas i original. Uti bref den 30 November 1851 skref samm.c C. G. MöllenbLorg, hvars medel jag på så mär! ligt sätt skulle hafva förhållit. Bäste broder Wilhelm. Hjertlig tack för din mycket efterlängtade oc! kärkomna vänliga skrifvelse, mig till verklig glädje. Jag inbillade mig att du var alldeleätledsen vid oss och våra affärer, för hvilka du haft så mycken omtanka och besvär, men Gud vare lof derom talar du ej. Ja hedersvän, hjertlig tack för allt hvad du gjordt och gör.oel måtte du icke tröttna vid oss. Jag gissade att du redan haft stora utgifter, hvilket jag äfve. af ditt bref fick besannadt. Här är rent förbaskadt illa med allting, men allt detta är den hundsvotten Sahlins fel, det kommer nu surt efter. Var nu god bäste Wilhelm tala med farbror Bredenberg att han hjelper mig med första; du har minsann så många utgifter haft för oss. att jag icke ens, vill eller kan begära det du ligger I . ännu mera i förskott. Carl. Georg. Brefvet vidfogas i original. Sedan C. G. Möllenborg sålunda af mig oupphörligt lånat den ena summan större än den andra, -bevisande hvilken kräfta Kråknäs egendom äfven varit för juveleraren Möllenborgs kassa i lifstiden, synnerligast sedan han på C. GMöllenborgs rekommendation fick Sahlin till inspektor derstädes, hitkom uti Januari eller Februari månad 1852 C. G. Möllenborg och tillkännagaf, att han och hans fru ej kunde trifvas tillsammans med moster Lena (det gängse namnet på modren) ,. m:1l-Ekhult, utan att Möllenborg ämnade köpa sig en egendom i Södermanland..: Jag ud or ARR ATI dT aren Per I kn NGAN FN gt fe rr HM VR pv -— OJ nr

2 maj 1861, sida 3

Thumbnail