Aftonbladet – 30 april 1861, sida 1

sedan Yetenskapsakademien anmält den med de amplaste loford hos Kongl. Maj:t, och Kongl. Maj:t hös Ständerne: Räntetabellerne ärö döt första och ännu.enda Svens arbete, som blifvit med berörde räknemaskin uträknadt och i Sverge utgifvet. Redan härigenom häfdar det sin plats såsom intressant och märkvärdigt. Men ännu märkvärdigarö blir det för den som tager kännedom af dess innehåll; 4 Våra vanliga räntetabeller, eller s k. lathundaro, inogh utländska, öfverensstämma deri, alt de antingen, utgående från Kåpitalbeloppet, tabellariskt upplaga räntörne å de olika kapitalen 20 Rdr, 24 Rdr, 22 Rdro.s.v. för olika dagar och månader ända till ett år; eller ock ulgående från dagarne, upptaga räntebeloppen tabellariskt för hvar dag å hvaårje kapital från ett till 10,000, i likhet. med :dö bästa franska. I förra fallet måste en ny ärstabell af dagar och månader uppställas för hvar femtc kapitalziffra, för att få räntan under 4 dag, 2 dagar, 3 dågar, 4 månad, 2 månader o. s. v. på 4—35 Rdr, 6—10 Rdr 0: :s. v. I sednäre fallet måtte för hvarje af årets 560 räntedägar en särskild tabell uppställas af kapitaltr från 4 till 40,000, för att;å hvarje få veta räntan. 1 de förra minskas visserligen räntebeloppen på ett flerziffrigt kapital med en addition, så att jag, för att få veta räntan på t. ex. 3675 Rdr 60 öre, blott behöfver uppsöka de särskilda räntebeloppen å 3000, 600 och 735 samt 69 och addera dem. Men jag mätte i boken bläddra och söka dem på 4 olika ställen; och vill jag veta räntan på det nämndå beloppet under t. ex. 4 år 7 mån. 25 dagar, så måtte jag uppsöka räntebelöppen på tolf olika ställen och göra fyra additioner. I de sednare har jag för år, månader och dagår visserligen de särskilda räntebeloppen å 3000, 600,70 och ö Rdr samt 60 öre på samma sida, men jag måste å densamma söka dem på fem olika ställen, än öfverst äh nederst, och har dervid ganska svårt att utan serskild uppskrifning kunna bibehålla och addera dem i minnet. De förra hafva fördelen af att vara mindre voluminösa. Strehlenerts t.:ex. upptager blott för de vanligaste procenterna (! , 4,5, 53,0 och 6 proc.) 454 sidor. Men de äro betydligt sensammare att begagna. De sednare deremot äto till begagnande vigåre, men upptaga deremot en massa af sidor, som göra dem både besvärliga och dyra. Wibergska räntetabellerne, uppställda efter en method, sbm förenar de båda föregåendes fördelar, och undviker diras olägenheter, äro så underbart enkla och sinnrika, alv man på en enda räd bar för hvarje af årets 360 räntedagar räntan på hvilket kapital man vill nämna från 1 till H0,060. För att undvika de särskilda additionerna af räntebelopp för månader och dagar, har han efter Fränska och nyåste Svenska methoden ide vanligare procenterne 6: och 5!1, proc... som hos oss nyttjas, utgåtu från dagarne; men hvad som i de förra hjelpredorne efter dånna method upptager en sida, upptager hos Wiberg en rådl; och då dö förra endast kunna inrymma kapitaler hda till 40,000: kommer Wiberg genom sin uppställning ähda upp till 90,000. Å de lägre procenterne deremot har Wiberg utfört räntan i dagar och månader (efter äldre methoden), och inrymmer derföre på en sida hvad som i de vänliga .ränteböckerne upptager 32. På åtta sidor upptågas således procentberäkningarne å alla kapitaler från 1 till 50,000 Rdr å ös, ö, AV 4, 513, 3, 2 och 4 procent, en sida för hvärje; och på 18 sidor den efter dagårne ensämt utförda procenten å 6 och 5! j, (6 proc. med bövillt: afdrag; likaledes å kapitalen från 4 till 90,000. Hela arbetet är 26 sidor. -Dettå skulle nian kunna kalla trolleri, och likväl är det ytterst enkelt; jäst emedan uppställningen och uträkningen ät så fullkomligt rationell. Till en början och innan man förstår ahvändningen, se de många och stora ziffertalen i Wihergska räntetabellerne konstiga och besynnerliga ut; men när man läst fötordet om tabellernas begagnande, eller blifvit af någon påvisad huru det tillgår, så faller man ovilkorligt i förvåning öfver deras enkelhet och klarhet. Hela zifferflocken upplöser sig som genom ett trollslag till idel tydliga, klara; särskilda räntetal, innehållna i visst afseende det ena i det andra, och det blir en så lätt säk att på hvilken tid man vill med ögat skåda och uttaga räntan på hvilket kapital man vill, stort eller litet, all det sker i ett ögopnlick. Man har räntan å alla enheterne, tiotalen, 4200-talen, 4000-talen och 10,000-talen i en blink, på ett ställe, på en rad, ja nästan i ett tal, qvickt och hastigt; och slipper bläddra och vända, eller söka ofvån och nedan, och det är högst sällsynt att man icke kan addera beloppen i hufvudet, utan behöfver taga till pennan. Man behöfver icke räkna ränta, man ser den för ögat. Barn och qvinnor kunna räkna den, lika bra som öfvade män. Egenheten af Wibergska uppställningsmetoden behöfver icke här särskildt utvecklas, då tabellerne äro genom första längesedan utsälda upplagan temligen kände oeh inhemtas böst genoni att om dem taga kännedom. För dem, som ännu icke Kafva haft tillfälle se dessa tabeller, må erhellertid nämnas, att denna egenhet beror derpå, att en siffra i räntetalet afsöndras för hvar ziffra i kapitalet, som är mindre än tiotusentalet, samt att de begge sista ziffrorne af räntetalst alltid äro (i vårt mynt öre, de öfrigå om flere än 2:ne finnas, Rdr. När för 40,000 Rdr på 479 dågar räntan utgör 0298,33, d. v. s. 298 Rdr 33 öre, så utgör den för 1000 Rär 029,83 eller 29 Rdr 83 öre, för 100 Rdr 02,58 d, ä. 2 Bår 88 öre, för 10 Rdr 029, d. ä. 29 öre, för 4 Rdr 02 eller 2 öre. Det i tabellen utförda räntetalet är således alltid det fuliständiga å tiotusentalet utaf kapital, i hvilket öfriga innebållas, Eller med andra ord, när jag har 3 ziffror i kapitalet (40,000 ofvan strecket), så skall jag hafva 6 i räntesumman under: strecket), hvaraf de 4 första äro Rdr, de 9-sista öre. När jag här 4 ziffror i kapitalet, så har jag ö i räntesumman 0. s. Vv. Sista ziffran i räntetalet står alltid midt under sista zifftan i kapitalet, och finnas i det förra flera, så bortkåstas de (såsom varande bråk af öre): För att finna räntan å ören, behöfver jag blott kalla samma kapital öre, som förut var Rdr. Räntan å 400 öre —4 Rär är således enligt det föregående, 02 öre, cller nogare uttryckt 02,98 305000 Öre. Ränteräkningen i de båda hos oss vanligaste procenterne 6 och 57.,, är utförd i dagar fullständigt, för att i större t. ex. fyrziffriga kapitålbelopp å de särskilda ränteposterne för 4000-tål, 400-tål 0. s. v. undvika en addition mer. Skulle jag söka räntan för 4376 Rdr, d. ä. 4000, 300, 70 och 6 talen Rdr för både månader och dagar, så finge jag en addition af 8 olika räntebelopp i stället för 4. Vill mån emellertid veta hvad dagtal som motsvaras af månader och dagår-(t. ex. 947 dagar: 7 mån. 5 dagar), så behöfver man blott slå upp någon af de sista sidorna, der de olika månaderne äro utförde i dagar, då det ögonblickligen finnes. Vill man åter veta hvad räntan är från en dag eller tid ffil en annan (t. ex. från den 4 Jan. till den 17 Oktober ; så finnes på sista sidan en dagräkningstabell, som af alla för sin sinnrikhet blifvit förklarad nästan föraärbetets glanspunkt, hvarigenom man i blinken ser, af buru många dagar denna tid utgöres. En mera enkel, klar, redig, sinnrik och interessant hjelpredå i ränteräkning än denna, är således otänkbar. Men en af dess märkligaste företräden är att den på klara mathematiska grunder också är absolut ofelbar. Ref: kan ingenting yttra: om. de för hand uträknade, satta och tryckta Svehskå räntetabeller, söm hittills funnits, emedan han ej granskat och jemfört dem. Att det är svårt och fordrar en den mest ansträngda omsorg att få sådana någorlunda felfria, vet en hvar; att få dem på sådan väg absolut utan fel är omöjligt. Ty ha de intet annat, så hafva do åtminstöne det, att sista decimalen i dem icke är korrigerad. Men Ref. har hos Hr Wiberg sett en af. de bästa Franska,. en som upplefvat 46 upplagor, och af hvilken äro sålda 4100,000-tals exemplar; och i den finnas balfya kolumner felaktiga, med fel i ränteräkningen ifrån 8, 9 och. 42 ända till 50 francs. Häraf kan man finna hvad vigt som ligger på denna omständighet, och huru välkommet i utlandet ett arhete måste blifva, som afbjelper densamma med mathemhtisk visshet. Detta är just hvad det 1 Wibergska aärbetet gör. Det kån ej innehålla räknefel,; sy en maskin som räknar efter mathematiska lagar, kan ej: räkna fel. När första och sista talet är rätt — och det kan en hvar sjelf kontrollera — det vill säga, när första. talet är rätt instäldt, och maskinen efter deua, utan att! d räka i -olag, hår räknat ända vill det sista riktigt, så måste med mathemåtisk nödvändighet äfven alla de mellanliggande talen vara absolut riktiga. Det-kan ej innebålla skriffel, ty det är maskinen; som skrifver talen (i bly) på samma gång han räknar dem, och han skrifver aldrig fel när han icke räknar fel. Hvad han skrifver är, lika absolut rätt, som hvad han räknar. Det kan ej innehålla tryckfel, ty hvad maskinen skrifvit (i bly) öfverflyttas omedelbart på tryckplåten (af gutta percha) enligt stercotypisk metod; och blir således på denna detsamma. Således ör ränteberäkningen absolut ofelbar och måste vara det. . o. Det ehda som kan inträffa, och verkligen en-gång inträffat, är att när de särskilda skrifna: blyskifvörns, som läggas bredvid hvarandra att utgöra en sida. för alt genom stercofypering öfverflyttas på guttapercha-pläten, inläggas. en omflyttning af skifvor kan ske; så att den,hvarpå ränletalen sta skrifne, icke kommer att molsvara den, bvarå kapitalerne äro skrifob. Så skedde vid. tryckningen å de omkring 200 första oxemplaren af första upplagan, att på tredje sidan Täntetalen under 8 klassens kapitaler blefvo underlagda 9 klassens och tvertom genom förvexling af häda blyskifrornas plats. Det ohserveradeg och fTällådes ATTTEESPENEERESNIRAEVESERERAEE SSR SEEN