Aftonbladet – 29 april 1861, sida 3

dingsväg till. qvarteren. ; Nu. inpackas man di trånga osunda kamrar, der sömnen ej så lätt inställer sig. I allmänhet är : man ock för trött att kunna sofva. .. Följden blir att nästa morgon, när lemmarne: hunnit styfnas man i allmänhet känner sig ännu tröttare än aftonen förut. Men revelj slås och man får: ej hvilas Denna dag blir. naturligtvis ännu besvärligare än den föregående; också nödgas redan flere följa med trossen. Deras antal är dock jemförelsevis obetydligt och man håller sig i allmänhet vid godt courage. Den tredje dagen rastås och man tar skadan igen.så godt man: kan. . Men nu gör fienden en oväntad rörelse, som tvingar till forcerade mårscher. Generalorder derom har anländt om natten och man bryter upp tidigare än vanligt. De flesta. känna sig väl ej återställda från föregående dagars strapatser, men, likagodt, man måste denna dag marschera öfver 4 mil... Ett försök göres väl att låta truppen få åka. Förgäfves. I dam och. solbadd måste man streta framåt tills inemot middagen. Då inträffar en af dessa så vanliga. temperaturförändringar i värt klimat med kall blåst och slagregni. Det svalkar visserligen men nästan förmycket: Genomblöt och uttröttad uppnår man slutligen platsen för sin nattliga hvila. Denna gäng är man dock ej nog lycklig atterhålla: ordentliga qvarter, ehurw regnet faller i strömmar. Man måste således tillbringa natten i tält och på våta marken, -ty halm till-.underlag kan: ej anskaffas. .Nu måste tälten slås upp, en operation, som med en dervid alldeles ovan trupp fordrår lång. tid och mycket besvär. Yterli are skall maten kokas innan hvila får fontnå i fråga och en del får ej Kvila alls, utan utställasi regnet såsom fältvakt. Nästa morgon har också sett. stort.antal. ådragit .sig skarp förkylning och de öfrigas militäriska ifver har sjunkit, under. nollpunkten. . Äfven denna dag marscheras uti fortfarande. störtregn öfver 4 mil på rätgnu bottenlösa vägar. Ännu en natt lik den föregående och truppen är i ett bedröfligt tillstånd. Sjukforan kan på långt när ej rymma alla aspiranter till en plats dervid. En mängd sjuka måste derföre qvarlemnas. Ännu ett par. dygns fortsatta strapatser och allt är nästan i upplösning. De, som ännu kunna hålla sig uppe, knota högt. Man känner att man ej står ut med mera ansträngningar. Befälet, lika ovant som truppen, kan ej mer göra sig; åtlydt. Också är det endast inrotad vana vid lydnad och sträng disciplin, som, i förening med stor fysisk uthållighet, kan åpprätthälla soldaten -under ett fälttågs elänen, Vi hafva nu åtföljt kåren under en veekas fältlifu Men om fälttåget räcker i flera månader, helst inpå senhösten; eller vintren; frågas, hvad öde skulle skarpskyttekåren väl då gå till mötes? Landtvärnets.. öde . år, 1808: erbjuder: sig sjelfmant såsom svar. på. denna fråga. Man har väl tillagt dåvarande regering hela skulden till dess undergång. Den har ock mycket. på. sitt , samyete,. men vi. måste ihågkomma att den här, som i Finland samtidigt tFrös och, svalt, men — segrade tillika, var lika. stjufmoderligt behandlad. Skilnaden var dock att finska hären bestod al kärntrupper, då. landtvärnet mera, liknade skarpskyttekåren. Insändaren.har måhända yttrat sig alltför vidlyftigt, då hån sökt: framhålla iden vigtigaste. anledningen hvarföreskarpskyttekårernaböra: inskränka sin verksamhet till lokalförsvaret; nemligen att dessa kårer, särdeles den stockholmska, äro till ett fälttåg under nuvarande förhållanden alldeles odugliga, och dervid, utan. att. förorsaka fienden något. afbräck, endast skola bereda sin egen undergång. Men, invänder man, :detta torde regeringen. bättre, än någon annan, inse... Visserligen. Men vi få ej glömma att regeringen ser sakens från sin synpunkt och att denne är för aflägsen från. det. enskildas, för att skar skyttekårerna kunna hoppas få sina speciella intressen derur uppmärksammade. I alla händelser: tillhör. det tänkande män att ej obetänksamt ätaga sigoskyldigheter, dem de ej förmå uppfylla... Det är Tör öfrigt klart att utgången af. ett fälttåg kan blifva helt annan, men ingen upplyst och tänkande militär torde vilja påstå, att den ej likaväl kan blifva sådan; som här ofvan blifvit antydt. Många -andra betänkligheter vid att. utsträcka skarpskyttekårens verksamhet hvart helst försvaret fordrar ligga nära tillhands, men insändaren vill inskränka sig till, att påpeka endast-ett par deribland. Ju längre kåren , aflägsnar sig från hufvudstaden, desto lättare blir det: för fienden att medelst en ströfkår afskära densammat återtåget och :dymedelstgöra hela kåren tillskrigsfångar. Den förlust staden skulle lida genom att sålunda. beröfvas en betydlig. del.af sina dugligaste och verksammaste medborgare behötver ej påpekas. Det vore verkligen ett slag, som drabbade hela landet, Vidare finnes det bland. kårens medlemmar. redan ettiej. så. obetydligt antal yngre tjenstemän och vida fler torde vara att påräkna, då man besimar huru talrik denna klass af medborgare är i hufvudstaden. — Kan man väl nu begära. att dessa skola, i händelse af ett krig, lemma de embetsverk, hvari de äro anställda och hvaraf hela deras framtid beror? Eller hafva de ens rättighet. dertill?, Insändaren bekänner . sig.oej kunna gilla och tror ej heller att många skola, gilla en sådan uppfattning saf,de för: bindelser. dessa personer i tjenstemannaeden sig åtagit. I händelse af ett anfall på hufvudstaden förfaller. denna: idvändning, ty. då fienden ligger utanför: Stockholm. torde embetsverken lika litet,som: samhällslifvet i öfrigt gå 2 etn Sanna. on