Aftonbladet – 27 april 1861, sida 3

TEKNISK TIDNING. I i Fransk galvanoplastioering i stort, på gjutjernsmerumenter och jernfartyg. Moniteur universel och Cosmos omnämna at en bronsering, som genom M. L. Oudrys stor galvanopla a anstalt i Auteuil blilvit an vänd för att mot väderlekens åverkan skydde de tre vattenkonsterna i Champs-Elysees och den på Place Louvois samt gatusof forna och lyktstolparne i Paris, visat sig så förmånlig, att Seines municipalråd nu beslu tat använda samma eleganta skyddsmedel för de två kolossala valtenkonsterna och de tfjugu rostralkolonnerna på Place dela Con. corde, de tvåhundratjugu kandelabrarna vid Avenue des Champs-Elystes och de sextusen nya kandelabrerna på torgen och boulevari derna: en massa gjutgods af tillsammans omkring 480000 kilogrammers eller 11290 svenska centners vigt. Monumenterna söndertagas efter hand och förflyttas, jemte de tusentals öfriga jernpjeserna, till Auteuil, hvarifrån de tros hinna återkomma och blifva uppsatta under våren och sommaren i år. nnan någon galvanoplastisk bronsering af gjutgods var pålänkt, hade man sökt skydda monumenterna mot väderleken medelst oljmålning; de fingo först en dubbel eller tredubbel grundfärg af mönja, och derofvanpå den yttre för utseendet skull valda oljefärgen. Mem en nu mera rean mångårig erfarenhet har upplyst au detta skyddsmedel hvarken är säkert eller varaktigt, och att det blir i längden ganska dyrt. Det dröjer ej länge innan rostfläckar visa sig här och der på oljfärgen, och om e ej skyndsamt öfvermålas, så fräter rosten ljupa gropar under dem in i gjutjernet. Innan kort måste hela den angripna pjesen öfvermålas, med lika liten trygghet emot ny rostning; öch småningom blifva de många åsmetningarna så tjocka, att alla finare kulpturformer fyllas och det ornamentala eller monumentala uttrycket vanställes derigenom. När det kommit så långt, nödgas man söndertaga monumenterna och glödga dem, för att bränna bort oljan, och derefter skrapa bort färgämnena för att kunna förnya grundningen och öfvermålningen fullständigt. Der åter fra lastisk bronsering blifvit begagnad, har den visat sig allt hitintills beskydda gjutjernet fullkomligt, utan att den behöft ega någon tjocklek som på minsta vis vanställer skulpturformerna. En med anledning häraf anställd jemförelseberäkning har ådagalagt, att ehuru det galvanoplastiska öfverdraget ursprungligen kostar mer än oljmålningen, så jemmar sig denna kostnad inom få år, till följd at varaktigheten; hvaremot de förnyade oljmålningarne blifva lika dyra som den första, men med glödgningar och skrapningar ännu dyrare. Den galvanoplastiska bronseringens förmåga att skydda monumenter af gjutjern, har föranledt tankan på samma skyddsmedel för skepp af jernplåt, i trotsaf den stora olikheten både mellan de begge jernsorterna och luftens samt hafsvattnets frätningsförmåga. Skulle bronseringen af jernfartyg älven lyckas, så vore detta långt vigtigare än bronseringen af monumenter, och ännu mera påkalladt, emedan den frätning jernfartygen lå vidkännas genom hafsvatinet är mångfaldigt skyndsammare och starkare, än den monumenterna lida genom väderleken. Itt märkvärdigt prof härpå framlades i Franska vetenskapsakademien den 18 sistl. Mars, genom en der föredragen officiel rapport iver besigtningen af de jernfartyg, som tillöra ångbåtslinien emellan Bordeaux och Brasilien och som äro målade med oljeiä af mönja enligt det vanliga bruket. Den del af målningen, som ligger under vattenlinien, fanns öfversåilad med små knölar, som: lätt kunde affjällas och visade sig på insidan beklädda med bly i metallisk form, medan under hvar knöl sågs en mer eller mindre. djupt i j äfvet infräten. ros Ban