Aftonbladet – 27 april 1861, sida 3

fläck. Blyet kan ej härledas från annat ä mönjan (blysuperoxiden), hvarur blyet ut fällt sig metalliskt, genom jerngts och hafs vattnets elektrokemiska samverkan. Men hva sålunda tillkommen blyKinna måste sccu bilda en liten elektrof oupphörligt fortverkar vi derirätning. Såframt ej fartyg härigenom förvandlas till ett bräckligt såll måste oljefärgen ständigt förnyas, med äf ventyr ändå att hela bottnen får utbyta: emot en ny inom några års förlopp. De är denna stora kostnad man nu hoppas kunna förekomma, genom den under vat tenlinien befintliga delens förkoppring i et kolossalt galvanoplastiskt bad. I afvaktan på resultaterna af dessa franska försök till jernfartygs bronsering, förljenar den redan till sin förmånliga verkan bepröfvade bronseringen ef gjuljernsmonumenter utan tvifvel uppmärksamhet öliverlt, der sådana komma i fråga att anbrinas; och då detta är händelsen i Stockholm med de offentliga vattenkonster, som snart skola uppsättas härstädes, sedan den nya vattenledningen nu är färdig, erbjuder sig den fran monumentbronseringen just nu som ett mönster att taga i betraktande. Det elektriska qvioksilfverljuset till fyrtorn. (Chemical News, Sept. 1860. Philosophical Magazine, Okt. 1860.) Medan man ännu är s tt med försök öfver det: elektris kolljuset, har det elektriska qvicksilfverljuset redan varit i bruk vid en engelsk fyr omkring ett år och kommer sannolikt att för dylikt ändamål begagnas företrädesvis, derföre att d så lätt att underhåll: icke förutsätter behofvet af några i elektri äran invigda fyrvaktare. — Djusets utveckling sker här i ett lufttomt timglas, hvari en fin qvicksilfverstråle rinner, i stället för sandstrå i ett vanligt timglas. Strålen är omh ing en half engelsk tum 1 ng och flyter igenom ett rymligt rör af tjockt glas, hvarvid hela qvicksilfvermassan tillika genomflytes af en elektrisk ström, antingen från ett Bunsenskt atteri, eller från en magneto-elektrisk maskin som hålles i rörelse med ångkratt. Qvicksilfverstrålen hvitglödgas af den elektriska strömmen och förvandlas till en solglänsande gas, som fyller glasröret, men oupphörligt kondenseras igen i sjelfva qvickilfverkuporna, utan att bortdunsta, och följaktligen utan att qvicksilfret går förloradt eller behöfver ersättas, likt det små ningom Törbrinnande kolet i en elektrisk kolfyr. Till fyrljus bar elektricitetsutvecklingen hittills skett endast genom en magnetoelektrisk apparat, hållen i verksaml et medelst en ångmaskin om högst två hästars kraft; fyrvaktaren har följaktligen ej haft annat än ångmaskinen att sköta. eremot har man icke ännu lyckats använda detta starka ooh i förhållande till sin kraft så föga kostsamrba ljus för annat än fyrar; ty huru bländande klart ä sjelfva uset är, så alstrar det en högst förvirrande irgförändring på de föremål, som belysas deraf. På en gata eller i en salong skulle menniskornas ansigten och händer visa sig än bjert purpurfärgade, än gröna, alltefter den olika hyfärgen. Alla fioletta och gula färger bibehålla sig vid denna belysni med oförändrad och till en del glans; men bjert rödt blir antingen färgl e!ler svagt gult: ljusrödt blir dunkelt mö grönt: kaffe med mjölk visar sig grågrönt. 0. 8. V. På hafvet äro emedlertid dessa färgförändringar utan betydelse; det är der nog sjelfva fyrskenet visar sig klart och obehindradt ut igenom töcken och reg denna genomträngande förmåga yvieksilfverljuset långt mer än något ljus af olja eller gas.