Aftonbladet – 25 april 1861, sida 3

.penningebeloppet genast kommer räntekammaren tillhandk, eller om Teveferingen, Såsom föorhärvarande någon gång eger rum, sker successive under två ä tre postdagar. Nu mer inträffar det sednare likväl mindre ofta, sedan, hvad de örter angåry 1, hvilka riksbankens lånekontor äro förlagda, blifvit stadgadt, att dessa kontors. anvisningar på: banken skola för remisser begagnas, och-i allmänhet är medgifvet, : att vederbörande må genom privateller filialbankernainsätta enningar å räntekammarens räkning i riksbanen emot aflemnande till de förre af det derXemot svarande belopp, hvilket eljest skolat kontant hitremitteras samt, dessutom ränterierne, när bränvinsmedel böra till räntekammaren insändas, men tillgången i, ränterierne å statsmedel är otill räcklig för förestående utgifter i orten, få istället för penningar inskicka -levereringsreversal å bränvinsmedlen och i utbyte erhålla en å räntekammaren utfärdad anordning å motsvarande belopp statsmedel. Vid ofvan anförda. förhållande torde det vara öfverflödigt att orda: något i afseende å de af statskontoret yttrade betänkligheter emöt begagnande af postremissvexlar. Insändaren vill blott, med anledning af artikelförfattarens i det hänseendet gjorda anmärkningar, hafva erinrat, att användandet af dylika vexlar blifvit af revisorerne föreslaget utan inskränkning till endast sådane; som af de enskilda bankerne utställas, samt dervid tillägga, att uti kongl. kungörelsen den Ft Jan. 1824: och de at K: M:t sedermera utfärdadeöppna bref på oktroy för enskilda banker uttryckligen blifvit stadgadt, att staten ej under någon förevändning må varda inblandad i dessa bankers företag. För öfrigt deh till ådagaläggande deraf, att statskontoret ej ensamt hyser de yttrade betänkligheterne emot postremissvexlars begårnande, bör upplysas, att K. M:t, jemlikt k. brefvet den 26 Jul 1856, afslagit generaltullstyrelsens anhållan om tillstånd att använda sådana vexlar i tulluppbörden, ett förhållande, som finnes anfördt i statskontorets utlåtande, men af artikelförfattaren i dess referat blifvit förbigånget. Hvad slutligen angår den föreslagna åtgärden till beredande åt statskontoret af en statsfyllnadssumma, har artikelförfattaren gjort det medgifvande, att, enär statsverkets inkomster äro alltför stora i förhållande till utgifterna,; det med förslaget åsyftade resultat nu meraicke fullt vinnes. Genom den af statskontoret lemnade ut: redning är deremot till fullo ådagalagdt, att af nämnda orsak det atsedda ändamålet omöjligen kan ernås. Men, i sammanhang: med. berörde medgifvande, yttrar artikelförfattaren, att det utan tvifvel skulle medföra enkelhet Och reda, om såsom revisorerne föreslagit, extra statsregleringen hädanefter anvisades att utgå från statsköntoret samt RER Onföret återginge tillsin egentliga, i dess benämning uttryckta bestämmelse, att. sköta statens gäld, åberopande dervid den särskilda mening, som en ledamot uti statskontoret vid frågans behandling derstädes i detta hänseende afgifvit. . Så vidt insändaren har sig bekant, delas denna mening af statskontorets både president och samtlige ledamöter, och obestridligt är, att genom antagande af? etby sådant förslag en för närvarande saknad men af behofvet högligen påkallad enhetiuppbörden af statsverkets inkomster skulle beredas samt både en lättare öfversigt af statsmedlens förvaltning och en tillförlitligare kontroll å desammas behöriga användande vinnas. Vid det anförda yttrandet måste: dock. den erinran föras att: ett dylikt förslag icke af revisorerna blifvit framstäldt; ty frågan om uppförande å riksstaten af endel extra anslag i ändamål att dessa skulle: från statskontoret omedelbart utbetalas, och den om öfverflyttning. från riksgäldskontoret till statskontoret af det förra verkets åligganden med undantag af bestyretmed statens gäld äro, såsom man lätt inser, vidt skiljda saker. Något utlåtande från statskontorets sida i den sednare frågan var således,ieke-påkalladtafrevisorernes framställning, och, enligt insändarens tanka, hade. ett. sådant yttrande. varit desto mer ändamålslöst, som, att dömas af förhandlingarne i detta ämne: vid förflutna riksmöten, förslaget sä torde, så länge ståndsrepresentationenybibehålles; hafva den ringaste: utsigt till framgång. Sedan detta blifvit skrifvet, har en uppsats i enahanda syftning varit synlig uti tidhingen Nya Dagligt Allehanda för den 18 dennes, men då anmärkningarne vid statskontorets utlåtande förekommit i Aftonbladet, torde svaret lämpligen böra i samma tidning intagas, hvarföre insänlaren; förnyar sin begäran om införande idenna idning af sitt ofvanstående yttrande. 8.