Aftonbladet – 25 april 1861, sida 2

AVBRE LVLE DIN BY TUCT IRS DECFTOTPROPPHLRISGT derom, att freden skall kunna bevaras och den närvarande ställningen i Buropa framkallar dagligen en mängd oroande rykten; som vinna tilltro och väcka allarm på pariserbörsen. Sedan, man några dagar hade företrädesvissysselsatt. sig med och öfverdrifvit de militäriska åtgärder, som Ryssland för närvarande vidtager och med den mobilisering. af. preussiska.armån, som tros jur komma att ega rum, har main på de:sednaste dagarne mycket sysselsatt sig med en plan, som skall ha blifvit aftalad mellan Garibaldi och Klapka, om: ensallmän: och samtidig resning 1 Venetien, Unger, Polen och Donaufurstendömena och tillika velat veta, att Österrike hopar trupper viddombardiska gränsen, för att förekomma detta utbrott genom ett anfall mot Piemont; en Eu Turin. Man ville den 17 dennes.å påföljande dagskulle meddela en mnot-af det mnehåll, att Frankrike, Ryssländ och att afstå Venetien mot ersättningar, som det skulle erhålla i Turkiet, hvilket återigen skulle kunna föranleda ett nytt orientaliskt krig, demåa gång riktadt emöt England. Man ville, veta, att förhållandet mellan kabinetterna i Paris och Londön vore mycket spändt. med; anledning. af, de syriska affärernay ett antagande, som utan tvifvel får ökadfart: och en viss bekräftelse, om det bekräftar sig att en rysk flotta väntas till Cherbourg i Juni månad. När härtill lägges det obehagliga iätrycket af de stora fallissementerna samt penningbristen i vestra och sydliga Frankrike, så kan mån lätt tänka, att stämningen just icke är Hvad man på affärsspråket kallar ?angenäm?. En Ppariserkorrespondent lemnar den 14 dennes följande teckning af situationen: Man börjar få en öfverblick öfver den polska rörelsen; de oroliga föreställningar: dem i första ögonblicket väckte; antaga fastare skepnad, förkroppsligas. genom siffror samt understödjas eller bekämpas med förnuftsskäl; Vi taga fram kartan oeh se den breda linea, som sträcker sig nästan från Östersjön genom östra Preussen, vestra Ryssladd och midten af Österrike — representerande de tre makternas historiska synd och onda samvete — jag S med magyarerna och genom en sydlig böjning. förenar sig med italienarne. En samtid lärd beräknar den folkmängd, som, utom italienarne, nu befinner sig i däf jäsning till 20,000,000. Icke blott moraliskt;. utan äfven geografiskt visar sig förbindelsen med italienarne. Alla demonstrationer, som företagits i Warsehau, bära tydligt pregeln af det italienska mönstret, hvilka. vi. så väl känna från Milano, Venetien 0, s.v. Denna förvånande enhet leder. mig på rätta spåret, så att-jag nu efter massakern i Warschau den 8 April bättre förstår hvaärföre Österrike i början af månaden ville locka italienarne att göra ett anfall vid Po. Jag måste bedja var så kortsynt. Hittills har Österrike ensamt fått uppbära påtryckningen af de missnöjda nationaliteterna; Ryssland har af agg till detsamma till och med understödt italienarne och varit likgiltigt för, att magyarerna vilja rycka sitt land, sina financer och äh armå undan Österrike och låta det störta samman. Men så snart det blott blef klart, att den italienska rörelsen sträckte sig till Warschau, kunde Österrike räkna på, att ett nytt italienskt utbrott äfven skulle stöta på Ryssland och äfven Preussen såsom fiender, och att. man således af nödtvång måste hjelpa kejsar Frans Josef. Detta kan man källa att sätta eld på sitt hus för att få brandförsäkring. Italienarne fingo en vink, från Paris att hålla sig lugna, och detta faktum visar; oss tydligt; att vår franska politik ånyo är dubbel, att OR Napoleon håller. en härfva trådar och kejsaren en annan. Enligt prinsens manifest skulle tiden nu vara inne att träda fram, låta en stöt från Italien sätta de tre stormakterna i. förlägenhet och låta Frankrike handla efter kejsarens trontal: att vi intervenera, der.en rättvis. sak eller Frankrikes fördelar kalla oss. Till stöd åt:denna politik här prinsen England, och han påkallar äfven förbund med denna makt och ör det till grundsats; ganska säkert skall fingland gerna se oss sätta Ryssland i förlägenhet och med beundran betrakta os, om vi uthärda en hjeltestrid. med de. tre makterna. Det skall gifva oss sitt. moraliska stöd och sim välsignelse, det:skallaftorka vår dammiga panna och skicka oss charpi till våra sår; men att hjelpa oss att besegra Europa och bli fastlandetsherrar — detfaller näppeligen vår vän. Albion in. Kejsaren har erhållit sin verldsmakt genom den klokhet, hvarmed han 1854—56--solerade Ryssland och upplöste den stora allians, sonr egt bestånd sedan 1814: Han gjorde derpå Ryssland till sin vän, indrog Ceti sina österländska planer, fick fria. hän e med Österrike: samt var på: bästa vä äfven isolera Preussen — då kommer denna polskas rörelse och hotar att åter föra Rysslånd, Österrike och Preussen tillsammans. I Med största spänning, ja om några kan mån säga: med ångest, spionerar man efter något tecken, huruvida kejsaren blifvit öfyerdraskad, af denna rörelse, eller om den ligger i hang plan. Skall han öfverlemna ma Teyarerna åt sig sjelfva, om de komma i krig med Österrike, eller har. han nog mycket inflytande på ledarne, för att hålla dem tillbaka till bättre tider? Skall han öfvergifva polackarne, sedan det blifvit tydligt och klart, att det iekei. Petersburg. finnes förråd på en sådan liberalitet, som kan tillfredsställa dem? Skall han tillåta, att alla dessa våra Å naturliga bundsförvandter bringas till lugn, samt att de bättre tider; som förespeglas, måhända aldrig skola komma? Eller skall nu. den stora Sh som hela. vintern bebåkomma till utbrott? Jag för min del utp dre 2 TTT Aa TKR NnOTGRN seen å ariserI; börsen. -.medbestämdhet veta, att Monitören Italien vore ense om att föreslå Österrikel;. er om förlåtelse, för det jag i milt förra bref RA te skr en mr Urea RK TR Rd TE äg RT as Ern ere I NGA ER VB AR bend. bada er Fr RE I Yran fon förrn Jr öK I JR fö 1 JR SP AR