Aftonbladet – 24 april 1861, sida 3

attdet åtminstone framdeles skedde; bör slutas deraf att en madam Guri Sunesson på sin ärbara ålderdoms dagar ibland berättade: ett mycket gp bort äfventyr, . som hänädt henne under sinungdom, hvilket just blef orsaken till hennes senare lycka. och välmakt. Angående hjelten i äfventyret användes: det tänkspråket att ingenting är så tålmo-digt som Gud faders tålamod; hvilket så: förklarades att denna mystiska person kommit till lika välstånd och lycka med sip gamla hjeltinna som madam Guri med svin nye hjelte. Denna lilla romantiserade episod utgör blott ett ringa bidrag till de tusen äfventyr, som under denna tid tilldrogo sig i skärgården och hvilka ofta hade en så stör fabelaktighet att man frestas anse dem som fabler. Men Hela denna period var en väfnad full af otroliga sanningar och trovärdiga lögner. 1 öfrigt karakteriserades den af ett virrvarr, sådant som endast kan uppstå, då en laglös befolkning får göra sig kemmastadd på a grund, hvilken det emottagit: som god. pris för sin verksamhet. En dag bortföll emellertid glittret ock glädjen. —Festerna tysteade; öfvermodett sjönk, sillen, hvars ankomst och uthållande närvaro så länge spred lif och rörelse, försvann; och den epok, som efterträdde, bildade nya målningar af skärgården, målningar, der andra skarpa konturer framstodo: grämelåen, fattigdomen, öfverbefolkningen, lättjan och hungern: : De stora husen till förädlingsverken nedrefvos, materialierna försåldes, patronerna. flyttade bort, och herrar bokhållare, som: syates hafva varit de egentligen vinnande, etablerade landthandel på stränderna. (Forts.