Aftonbladet – 23 april 1861, sida 2

Det förefaller oss som skulle ett kraftigt initiativ härutinnan kunna utgå från jufvudstadens skarpskytteförening. Vi föreställa oss att denna förening, som innefattar så mycket åf det ädlaste, bästa och mest varmhjerfäde,som finnes bland hufvudstadens yngre manliga befolkning, skulle kunna utvöra kärnan till ett sådant förbund, utgångspunkten för den nödiga reformen :i sederna. Det vöre skarpskyttarne värdigt, att liksom de äro färdiga att offra lif och blod; då faran hotar utifrån, de äfven frivilligt uppträdde mot den inre råheten, mot barbariska seder. En korporationsanda; som toge den riktningen skulle vara mera tidsenlig -.och .mera sannt ridderlig,. än den: falska esprit de corps och den karrikatyr på ridderlighet, som stundom uppenbarar si uti ett öfvermodigt och skojigt beteende å affentliga ställen, uti hugg-och. slag, -utdelåde åt-qvinnor,och uti-lumpna.och advoKatoriska undanflykter inför rätta. Det ser ut som hade Handelstidningen ihgenting angelägnare än att, vi lemna derhän af hvilka bevekelsegrunder, söka framställa noteringen i utlandet å de svenska fondpapperen såsom öfvermåttan god. Vid hvarje tillfälle, söm: erbjuder sig, är Handelstidningen framme med det påstående ätt svenska krediten i utlandet är alldeles förträfflig. Man erinrar. sig huruleces Handelstidningen, under -diskussionen om den föreslagna hypoteksbanken, påstod att man icke hade skäl till klagan öfver den nuvarande kursen å hypoteksföreningarnes obligationer och föresvådde attdet utländska lån hypoteksbanken kunde komma att upptaga; ickeskulle kunna bringas i marknaden tilll högre kurs — en förutsägelse hvilken sål mycket säkrare kommer på skam, som hypoteksbanken icke kan operera med mindre lån erhålles till. flera procent högre kurs. Uti ett af sina sednaste nummer har Handelstidninger: återkommit till sitt favorit-): tema och, under åberopande af ett utländskt blad, helt djerft uppgifvit, att om man beräknar medelkursen under år 1860 å de olika europeiska ländernas statspapper, svenska statspapperen intaga en så fördelaktig plats att de komma i fjerde rummet eller näst efter England, Holland och Preussen. För att bevisa detta Uppetves att statspapperen efter berörde medelkurs lemnat en ränta: 1: Engelska .tnk. omTAa 3,16 4 2 Holländskars net... 223 3,8 3 Preussiska dels 4,11, dels 4j50, dels4,80, 4 Franska .... dels 4,35, dels -4;66. ötSvenska MA annes 4,60. ; 6: Belgiska. a.v.n:n. : 4561. q 7 Ryska eos 4507. ; 8 Sardinska 6,04. q 9 Spanska .... 06,74, . f675. 10 Österrikiska ..... ÅR 1 80. Denna uppställning, hvars. ofelbarhet vi skola taga oss friheten att något närmare nagelfara, skulle gifva vid Handen, att de svenska papperen intoge platsen emellan Frankrike och Belgien eller den 5:te iord-1. ningen... Stfrängare räknadt skull Svergest. plats vara den 4:de eller näst-eftet England, Holland och Preussen, om man jemförde våra 44, proc. papper med Preussens och Frankrikes 4 proc. påpper. Handelstidningen har icke underlåtit att häraf draga den slutsatsen, att Svergeskredit icke lidit af de sednare upptågna lånen, deh till ytterligare stöd derför uppradar hon den verkliga räntan på alla hypoteksföreningarnes obligationer vid slutet af Mars. Allt detta låter storståtligt. Också har Nya Dagligt Allehanda, som eljest legat i fejd med Handelstidningert för hennes före: gående lika beskaffade påståenden om kursen å hypoteksföreningarnes obligationer, nu hastat att tillegna sig Handelstidningens variationer på det gamla temat. Då vi lika litet nu som tillförene äro bedägna att låta Handelstidningens bearbet ningar utötva någon förvillande inverkan på ållmänheten, torde det vara nödigt alt visa huru befängda Handelstidningens uppgifter och derpå grundade påståenden äfven denna gången äro. För att endast hålla oss till de uppgifna staterna, så frågas om någon anledning till belåtenhet för Sverge kan finnas deri, att dess statspapper noteras högre än Rysslands, Sardiniens, Spaniens och Österrikes? Den som vill rätt bedöma sin ställning måste ha ögonen icke blott på dem som stå före honom, utan ock:på dem som han har efter sig. Ingen med oförvilladt förstånd kan känna någon särdeles tillfredsställelse deröfver att erge, .som under ett h Ift sekels lugn fått ostördt utveckla sina materiella tillgångar, i utlandet har större kredit än RyssTand, tryckt af de oerhörda uppoffringarne för det rientaliska kriget och den deraf föranledda metallkrisen, att icke tala om dess inre förhållanden, som kunna föranleda vidtutseende förvecklingar; än Sardinien, som ännu ensam på sina skuldror bär nästan hela den skuldmassa, som de italienska enhetssträfvandenaå hittills medfört; än Spanien och Österrike, hvilkas finanser länge varit i grunden förstörda. Man måste i sanning ha stör benägenhet för sjelfbelåtenhet, då man kan -känna tillfredsställelse deröfver att Sverges utländska kredit nu är bättre än nyssnämnda fyra staters. L Men om Handelstidningens uppgift i så måtto kan vara riktig att Sverge, i alseende på sin utländska kredit, står framom Ryssland, Sardinien, Spanien och Österrike, så är det likväl alldeles befängdt att endast vilja sätta England, Holland och Preussen framför Sverge. För detta ändamål har Handelstidningen helt enkelt utelemnat alla andra stater med bättre utländsk kredit än Sverge, utom Frankrike och Belgien. Haändelstidningen har allI deles förteoat alt norska. danska, mecklen