laga KAUNNeECOM OM; AUG: HUPMPNIBIT se se let,; och se här huru med saken förhåller sig. Under den 9: Augusti 1856 aflemnades till häradsskrifvaren i orten en skriftlig anmälan undertecknad Eric Sparre genom I. R. Ab sing, (som då var inspektor på Brogård) att.-på Lejondal skulle vllverkas, bränvia från ;den 15:de Oktober: till det 15 Qerpå följande December med enkel redskap om 13 k:rs rymd med mäskvåärmare. Men sedermera försummades tveane föreskrifter, på hvilkas noggranna iakttagande bränvinsförordningen lägger mycken vigt: hvarken mätnings och stämplingsbevis å redskapen företeddes, eller bränvinstiltverkningsafgiften till dess fulla belopp erlades hos ortens kronofogde inom stadgad tid. Under åberopande lat dessa förseelser, utlog då kronolänsman OC: J. Juhlin till Bro häradsrätt stämning å inspektoren Alsing med yrkande ej blott att han skulle bötfällas till lika belopp som bräni vinsskatten utgjorde, utan äfven att redskai pen skulle dömas förbruten. Det var onektligen mycket artigt — alldeles ovanligt artigt -— att åtalet riktades mot inspekteren Hi stället för mot egaren både till apparaten och gården der bränvinstillverkningen hade idkäts, helst hr Alsing -allenast fungerade derstädes såsom tjenare, men hvarken såsom: idkäre af bränvinsfabriksrörelse eller såsom Xegare eller innehafvare af i mantal satt eller serskildt skattlagd jord, hvilka qvalifikatioj re de enda, hvarunder bränvinstillverkning enligt förordningen fick idkas.. Med samma skäl som länsmannen riktat sin talan mot inspektoren, kunde han hafva åtalat brännmästaren eller någon annan af grefvens vid bränneriet anställda tjenare. Men länsmannen var en praktisk. mån — han såg mera på saken — (böterna och -bränvinspannan) än på -personen. Inspektorn inställde sig också då målet påropades och ingaf ett skriftligt svaromål så fintligt uppsatt alt det hedrade sin författare. Men den advokatoriska fyndigheten räckte dock icke till att. bortresonera obestridliga fakta, och härädsrätten dömde dels Alsing att böta 125 rdr 8 sk. 2 rst. bko för första resan lönbränning, och dels redskapen förbruten, hvilken å auktion skulle försäljas, hvarefter af detinflytande beloppet 24 skulle tillfalla åklagaren Och 14 Bro församlings fattiga. Häröfver anförde hr Alsing besvär i Svea hofrätt, der samma invändningar upprepades, som vid häradsrätten, men -med tillägg att grefve Sparres rätt var af åtalet beroende — och emedan hr grefven ickeisaken blifvit hörd, hvilket hofrätten ansåg nödvändigt, så återtörvistes målet till häradsrättens förnyade handläggning. Sedan. grefve Sparre med kallelse kunnat anträffas, inställde han sig vid tinget genom ombud, der samma visa i invänningsväg förnyades, men hvartill hr Alsing fogade att den af. honom gjorda an:mälan. till bränvinsbränning skett utan jordcgarens. vetskap — samt att han helt och hållet på eget ansvar och efter godtfinnande ått sköta egendomenX. Detta fyndiga inkast hade till följd, att häradsrätten visserligen ånyo bötfälde Alsing såsom lönbrännare, men dömde nu icke apparaten förbruten, utan föreskref i stället att han skullutgifva redskapernas värde med det belöpp; som vid skeende uppskattning af tr gode män kunde varda bestämdt. Sö keller med detta häradsrättens beslut fick hr Alsing vara belåten, hvadan. besvär anjordes.i bofrätten, der samma skäl ånyo uppön som förut två gånger vid häradsoch en gång i hofrätten 2 igar Hofjätlen var äfven nog beskedlig att taga hr uppgift om grefve Sparres ovetenset af hela anmälningsprocedyren för god, avilkel äfven den beskedliga åklagaren gjorde, seh häradsrättens beslut blef också i de ofrahanförda delarne af hofrätten stadfästadt, nedelst utslag af den 16 sistlidne April. — senom målets återförvisning till häradsrätun, dess förnyade handläggning derstädes vid vå ting och genom målets dragande fvå ånger under hofrättens pröfning, bereddes lliså frefve Sparre en lysande seger. Jan fick nemligen mot lösen behållaredskapen; i stället för att den enligt första sesluttt skolat å auktion försäljas — en för: lel, som möjligen kan uppskattas till — 25 å 50 rdr hr grefven till favör. 03 j Angående eldsvådan i går har i dag icke mnå: got polisförhör hållits, emedan släckningsarbetet måst förtsättashela natten; ännu kl: 10.i dag på förmiddagen rökte det ur ruinerna. Vi äro emellertid i ti gar rörande händelsen. i Klockan-half 3 på eftermiddagen Hade 2 iBkonstapeln Östling, som var stationerad vid bansårdeny observerat en eldslåga uttränga från bryg: ricssons mälthusbyggnad: . Konstapeln ren; finde genast hastat-till :bryggaren Bjurholm;och föranstältat om-att den der stationerade distriktssprutan: skyndsamt framfördes. En bokhållare hos Cathrinebergs bryggeribolag hade samtidigt ahländt.till mälthuset, som disponerades af nämnde bolag, och då funnit de tvenne såsom -mältare anställda karlarne ligga och sofva, ehuru elden redan stod: -ut genom taket. Det förmodäås säledes att olyckan uppkommit utaf vårdsIfälle att meddela följande upplysninMå lösl försummelse under mältringen. Ett större parti korn lärer uppbrunnit, men handländerna Welander och Lundeberg, som häde magasiner i-egendomen, lyckades att ur dessa berga såväl: varor-somåkdon. Iskällaren under huset; som-förut i flera år varit hyrd af bryggaren Bjurholin; innehades i år icke af honom utan. al egarentill det nedbrunna. huset, bryggaren Eriesson...z7: Ar 1857 under det Tryggaren Thorssell. hyrde detta bryggeri, som dåkallades Wertmullerska verket, uppkom -derstädes eldsvåda, hvarvid två drjingar lefvo innebrända. — : (—E går e. m. hade tvenne ungå fruntimmer frånsoNödermanland infunnit sig hos sömmerskan Johanna: Schnell, boende i huset n:r 7 vid MariaQVarngränd å Söder. Under det en klädning pröfvades hade brandsignaler gifvits och de unga fruntimren :skyndat ut för att höra eftcr hvärest elden var lös. Sedan de straxt der tet återkommit och underrättat Schnell att el-in uvafslös tätt i grannskapet, gjorde alla tre Iskäp-ut: De skildes slutligen toch de båda 10 fruöntimren: begåfvo sig till sin bostad Vid