Aftonbladet – 17 april 1861, sida 1

kännedom om vära förhållanden, hvarigenpm: han. sålunda, kommit i tillfälle att bes ma dessa så väl från svensk som fransk ståndpunkt, hvilket bör ge en ökad vigt och. större intresse. åt de åsigter han här inför Imänheten framlagt. då ; Denna broschyr, skrifven med mycken tålang och på flera, ställen äfven, med hjer: tåts. vältalighet, har. till. föremål att emot: skilliga angrepp: från franska pressens sida, rsvara den af vår regering, vid sista. rikegen föreslagna och: af ständerna antagna. leranslag. Efter ett förord; hyaruti. förf. igt bemödar sig om, att gendrifva den be-3 anta Independance-artikeln rörande ceremoerna vid enkedrottning: Desiderias begrafng, anmärker, han till; en början. emot den anska pressen, att denna betraktat den a lagen endast.ur synpunkten af det stora ålet: en absolut religionsfrihet. , Om detta, varit fallet i Frankrike, så har man deremot i Sverge ingalunda uppfattat saken till. den d radikalt, utan mera anspråkslöst inränkt sig till förhoppningen att erhålla något..som blott kunde med: skäl få namn at tolerans; . en förhoppning, som näppeligen fon kunna anses vara genom den nya laen uppfylld. Vi vilja ej påstå — säger örf.— Satt denna lag är. liberal i en absolut mening.. Den innehåller utan tvifvel flera. stadganden, som vi hade önskat se derifrån uteslutna; men. hvad vi påstå och här skola söka bevisa är att den utgör, ett Omätligt framsteg, att den ställer Sverge bland de nationer, hvilka förunna samvetena ett vidsträckt mått af frihet, och att.dena frihet hvarken är en fiktion eller ett ckbete, utan en verklighet.4 För att ådaalägga detta, . ingår ! förf. till-en: början i n shistorik öfver våra äldrekyrkliga förållanden. Han visar huru efter den under ohan III och Sigismund inträffade reaktion ;sala mötes beslut endast. hade; till. föreälatt skydda Sverge emot Rom och dess nspråk, samt att. dessa 1593 års lagar fortfarande gällt i sekler med endast obetydliga modifikationer ända till våra tider. Om Carl. XI:s: kyrkolag, som utgör. den svenbke intoleransens egentliga fundamentallag, och hvars stränga. bestämmelser öfvergått icke: blott :i; den allmänna lagen utan ock till mstor del i tryckfrihetsförordningen; nämnes; här icke ett ord: I den statistiska, tabell öfver, dissenters,. som; förf.: (pag. 27) medr lelar, finnas inga baptister upptagna; ehuru idessas antal vida öfverstiger alla de öfrigas tillsammanstagna och man vid meriän ett killfälle gaf, tillkänna, att. det hufvudsakliigen ;var still: dessas. förmån, eller ; rättare Isagdt för att. undgå, de förvecklingar, som iblifvit.en följd af nämndareligionssamfunds utbredande, som, medgifvandet gjordes. Förr lfattatens påstående, att dissenters icke utgöra något: parti, och att, deras autal.är obetyd, ligt; torde. sålunda. tåla. någon. jemkning. eh när förf. vidare säger, att, försatt ber segra det motstånd, som visade sig.inom ialla samhällsklasser och rikets alla delar, det. fordrades konungens energiska ihärdighet och, en upplyst ministers ädla ANEIrne: ningar — så klingar detta något underligt i isvenska öron, då här ingalunda är obekant, huru med sakens genomdrifvande verkligen tillgick; huru motståndet, långtifrån att vara rådande inom alla samhällsklasser, icke ens befanns ega rum inom sjelfva prosteständeta och huru de ädla -ansträngningarne hel enkelt inskränkte sig till uppgärandet af en kompromiss, å ena sidan med. dissenters, å den andra med nämnde, stånds inflytelserikaste. ledamöter. 5 Ganska träffande . skildrar, förf. svenska kyrkans förra ställning i följande ord: SI det staten. dogmatiserade Teliglonen och ställde henne under lagens skydd, gjordes hon orörlig, försattes i. en. viss dee form och måste alltid förblifva oförändrad. Prestens kallelse blef sålunda förenklad; den inskränktes till att först sjelf studera och sedan. underyisar andra, uti statsreligionenSkyddad emot angrepp, hvilka ej kunde nå honom, behöfde han ej sysselsätta sig med theologiska tvister. : Strafflagen :i förening med den azeligiösa dogmen utgjorde för honom. ett beqvämt örngott, hvaruppå han kunde slå sig till. ro.? Vi instämma till alla delar i detta yttrande och hemställa blott hurävida förhållandet, äfven sedan: dei nya lagen erhållit laga kraft, blifvit — om man undantager det nästan obrukbara Iandsförvisningsstraffet — i någon väsentlig mån förändradt. 1 Efter att ha. anställt dessa och ess andra allmänna betraktelser i ämnet, öfverg förf. till en speciell redogörelse för de nya lagbestämmelserna i ändamål att visa deras företräde framf r de gamla. Fordom?, säger: han, fingo dissenters icke ega hvarken plats för gudstjenst eller skolor; numera är sådant dem tillåtet?. Härvid må anmärkas först och främst, att vissa bland dissenters äfven förut egt såväl gudsijenstplats som sko lor, samt vidare att detta efter den nya lagen visst icke är dissenters i allmänhet tillåtet, utan blott möjligen kan blifva det.. Fordom?, heter det vidare, kunde dissenters icke innehafva offentliga embeten; nämera, stå en mängd banor för , dem öppna; de äro i afseende på rättigheter och åligganden ställda å alldeles samma. fot. som Tutherska kyrsans re de äro. befrinde ed afgifter och skatter (impots); som atgå ti lutherska presterskaj seb Det är likväl allmänt bekant huru äfven förut dissenters egde en, i-grundlagen stadgad befogenhet. till. en mängd -embeten-och: tjenster; äfvensom att denna förmån icke en hårsmån blifvit genom den nya lagen utvidgad. Lika bekant är det ock att berörde ag icke befriar dissenters från andra afgifter. än dem som erläggas för speciella förrättningar, hvaremot de-reala såsom tionden m. m. af dem måste utgöras likasom tillförene. -Bfter att ha ådagalagt allt det efter hans tanka, fördelaktiga och progressiva i dennya