Aftonbladet – 16 april 1861, sida 3

UanNSoOS CHEP KONStDerlgerska Vaense, ch iredje gång har franske min. ern sagt om hr Hall: il nous trompe comm. il Va fait toujours?, 0. 8. v.-Mend ställer att genomgå hela registret på dessa småroligheter, som blefve ålltför vidlyftigt och hvilka Aftonbladets läsare. för öfrigt redan känna, tillåter ins. sig blott att upptaga hvad korrespondenten, sjelt berättar om sättet hurå dessa beståndsdelar af hans lilla krönika kommit honow tillhanda. Det står i Aftonbladet för den 28 Mars, 3:e sidan 83:e spalten. Korrespondenten berättar der att han; som om eftermiddagen gerna dricker sitt cafe noir, dervid mycket väl kan undvara både gräddan. och i nödfall till och med sockret: men jag tillstår öppet säger han; att jag deremot gerna vill -ha en cigarr dertill och att litet dagskrönika vid-samma tillfälle är mig allt annat än likgiltigt. Jag kastar Dag4blidens allvarsamma politiska ledande med Sledaifrån mig, men jag låter med välbehag 4den första bekanta gifva mig till bästa alla de mer eller: mindre goda rykten och verXsioner han. för.med: sig från gatan.? Han betraktar väl icke dessa rykten precist som historiens källor, men förmenar dock att de mången gång äro de slagrutor, hvilka visa hvar dessa källor skola rätteligen sökas. Han änser: icke heller sjelfva sankorna obetingadt böra föraktas, utan tvärtom många kuriösa ting kunna uftletas redan ur deras blotta flygt och marscheroute. En sak anser han ock gifven, nemligen att ju mera, änderna äro i rörelse, desto säkrare kan man antaga att något står på. Sedan korrespondenten sålunda sjelf benäget upplyst om arten och uppkomsten af sina privatberättelser, så äro demnaturligtvis att taga för hvarken mer eller mindre än ankor som flyga i luften, kanske äfven deribland en eller ännan större eidergås; och det är dervid intet vidare att erinra, än. att de slutsatser, hvilka korrespondenten grundat på så bestämda premisser..och hans skarpa anklagelser emot :den: danska regeringen följaktligen äfyen till största delen måste till sitt värde uppskattas i mån derefter. Aftonbladets sätt att behandla de danska jangelägenheterna vinner till: slut..en synnerlig bekräftelse af hvad som passerat mellan. danska. regeringen och. holsteinska ständerna i afseende på den s, k. budgetfrågan, samt af korrespondenten 5. B:s-och Aftonbladets berättelser om dennavsak. Det är bekant att den kungliga kommissarien Raaslöffs tvetydiga hållning och yttranden i denna fråga väckte stör oro i. Danmark och bittra anmärkningar i flere tidningar, som togo för afgjordt, att ministeren och hr Raaslöff voro solidariska i hans uppförände.: När underrättelsen kom till Köpenhamn om ständernas ajournerande till den 4 April hvilket skett på det kommissarien skulle, såsom han sade, hinna inhemta regeringens instruktion hvåd hån borde.svara å frågan om en budget verkligen vore föreagd. genom 13:de eller icke, hvarom han förut förklarat sig ej kunna lemna bestämdt besked;så klandrades, detta strängt ej blott af Feedrelandet utan äfven af Dagbladet, som kallade det för en skandal och en prostitution för regeringen hvilken vore högt att beklaga. Uti samma nummer åf Dagblädet och efter samma artikel upplyste döck Dagbladet i ett pöstskriptam berättelsevis alt hr Raaslöff hade handlat på egen hand och -oaktadt han hade haft en tydlig förklaring af regeringen att hålla sig till. Vid detta tillfälle var Aftonbladet här särdeles strängt mot danska ministenen: Man såg nu, huru sjelfva Dagbladet?, en ministeriel tidning; nödgats taga bladet från munnen; och derpå aftrycktes Dagbladets klandrande yttrande; men postskriptum nämndes blött i största korthet på ett sätt, attberikigandet som det innehöll, fick så liten vigt som möjligt. Tillika ansåg Aftonbladet let hela vara ett försök af ministåren ätt landa bort korten, och skyllandet på Räaslöff vara en smygvrå eller kryphål. Sedermera har konseljpresidenten lemnat n utförlig förklaring öfver ministårens ställning, som ej lemmar minsta sken af tvetydigwet qvar, men denna förklaring har Aftonsladet icke funnit skäl att införa. För att ppskatta betydelsen deraf, skall insändaren iläta sig här afskrifva Dagbladets omdöme den. 5 i denna månad — samma blåd hvars öregåtnde klandrande utlåtande i Aftonbladet efererats: VT Konseljpresidentens berättelse, soni vi skyndat utt bringa till våra läsares kännedom genom ett går ngr extranummer, innehåller en i alla vänseenden tillfyllestgörande förklaring af den yeklagliga episoden; den visar att regeringen från första början har haft klart för sig, hvilen betydelse skulle tilläggas provisoriets 13; utt den inför alla parter har korrekt och vestämdt fasthållit samma tolkning af den ominösa paragrafenwatt den med största omsorg och fullständighet har instruerat den kunglige kommissarien i Itzehoe, och att det endast och ullenast kan tillvitas hr Raaslöff, när han det vaktadt förnyade gånger förklarat sig ur stånd tt gifva ett bestämdt svar, och när han ajoutnerat ständernas möte, för att derigenom skaffa regeringen tid att närmare öfverväga en sak, med hvilken dån var alldeles på ren fot. Härefter följer i, kronologisk ordningen -berättelse såväl om Konseljpresidentens meddelåfide ill de utländska sändebuden som om flerfaldiga ill hr Raaslöff meddelade instruktioner. Efter denna framställning yttrat Dagbladet: Konseljpresidentens berättelse utreder ännu en ounkt af icke ringa vigt. Elaka tungor hafva itbredt . allehånda rykten om att huru det än örhöll sig med instruktionerna till Raaslöff, så nade regeringen. dock nog försatt sig sjelf i en) obehaglig ställning inför utlandet EO att utrikesministern: tills-härvarande utländska diplomäter uttalat sig mindre korrekt om budgetsaken. Det har berättats, ätt utrikesministern nyttjat ett I mindre lyckligt franskt uttryck, att häraf uppstått en kedja af missförstånd, och att härvaande främmande gesandter nu voro ytterligt ippbragta öfver att man hade förledt dem till oriktiga meddelanden; hvaraf åter följt att reseringen, för att ställa dem tillfreds, gått än ett teg vidare i medgifvanden. Man ser nu af betittelsen, att alla dessa rykten hafva varit gripna ur uften. Det finnes intet tvifvel eller tvetydighet i den ing, som regeringen gifvit de härvarande rr ER a a RA TN