Ett fribref. Våren i. Stockholm. — Framsidan :och baksidan af.medaljen. — Påfliga elementer och, antediluvianska inrättningar. — Stora. yverlden roar.sig, En apokryfisk krokodil. — En mönsterherre har ej tid att sitta på de anklagades bänk — Kärlek och pocsi, Våren kommersoeh den :kommer hitällraförst. I Stockholm äro vi redan på det torra, medan landtmenniskorna ännu betrakta Jorden :såsom en ganska: smutsig. sak; här värmas vi af solljuset, äta apelsiner och sparris, och der ligger ännu. snö. i, skogen och :sippor och violer förkyla sås-lätt, sina späda behag. Ack; hur ljuftför ögonblicket ätt vara Stockholmare! Här, hvilken omvexling af nöjen! Se hur de små ångjullarne kila gladt öfver: sunden; hur blommorna knoppas i Strömparterren, hur norsen håfvas i Norrström; känn bur hafsvinden är frisk, hur sodavattnet är läskande, hur allt är skönt. Det är liksom ett nytt lif, det är så soligt, herrligt och trefligt: Prins August har kommit Hem från Egypten och — det förlofvade landet, damerna äro så förtjusande i sina nya toiletter, lärkorna roa sig i skyn, glädjen står högt i taket, alla sorger äro aflagda med galoscherna och löjtnant X. har rakat af sig sina förfärliga polisonger. Och så blir den charmanta Skeppsholmsbron snart färdig, det gamla rucklet i ändan på Carl XII:s torg undanpetadt; dito: det fula planket bakom operan och snart skall det mycket omskrifna och utskrifna våghuset på Skeppsbron