ers utrymme). Under 75 öre Riksmynt införes stryckeriet, Stora Nygatan N:o 21.1 STOCKHOLM den 15 April Polska frågan i Preussen. (Prån Aftonbladts korrespondent.) Berlin den 5 April. Dagens brännande fråga, den polska, hotar att bli ett af de problem, som skaka Europa. Hon rör Preussen nära. Redan ha de poiska deputerades klagomål och besvär i representantkammaren ofta framkallat passioherade debatter. Hr Niegolewskis och hans landsmäns sista förslag skall förekomma efter påskferierna, och det sysselsätter rsdan pressen, som i detta ämne börjat en häftig polemik. Jag vill förklara för er syftningen och omfånget af detta förslag, som man påjeg ha sin upprinnelse i Paris, äfvensom de särskilda partiorganernas ställning till den polska frågan. Den motion, hvarom det är fråga, går ut på. att genom kammaren uppmana regerina ätt åtminstone söka förskaffa polackarne samma territoriella enhet; som i den gamla polska staten af år 1772, så beskaffad, att len. kan HÄR genom den positiv2 folkrätten, äfvensom de nationella; och politiska rättigheter, som inom samma gränser tillkomma polackarne. Regeringens bemödanden borde alltså gå ut på att gifva full verktällighet åt denna enhet och dessa rättigeter och att förekomma, det de ej längre kränkas af de makter, som enligt wienerSSG på vissa vilkor erhållit delar af olen. ; Sådant är det polska förslaget. I motiyverna dertill heter det, att då de kontrahetande makterna på wienerkongressen. icke Polen, höja sig ända derhän. att återställa olen, hyarom först var fråga, voro de emelertid ense derom, att det för Europas lugn ch fred var nödvändigt att åtminstone gifva olackarne rättighet att vara en särskild medm af den europeiska familjen samt att ersänna de åtskilda delarna at det fordna Polen, oaktadt de voro lagda under tre särskilda spiror, såsom ett homogent och nationelt helt. Denna särskilda ställning, grundad på ällmän rätt och folkrätt, hvilken genom dessa fördragsvilkor tillerkändes det polska folket il de europeiska staternas familj, borde betraktas såsom minimum i ett folks politiska tillvaro. Detta minimum af positif rätt Kar småningom blifvit frånryekt polackarne. Öräkneliga offer och ständigt förnyade marFÄR af polackarne äro ett talande vittesbörd på deras nationella och politiska lifskraft samt erinra Europa om nödvändigheten att försona de oförrätter, som tillfodem, eller åtminstone att uppfylla de öften, hvilkas uppfyllande blifvit dem tillförsäkradt i lugnets och fredens intresse i Europa. Dessa motiver beledsagas af en sammanfattning af de skäl, som åberopas i artiklarna 1 1815 års fördrag och hvilka polackarne anse sig kunna andraga till sin förmån... Hvad som i Berlin väckt. stor uppståndelse och mycken förbittring, är att de polska deputerade, som uppsatt förslaget, förklara sig föra alla sina polska bröders talan, till följd hvaraf man beskyllt dem gatt vilja förvandla den preussiska representantkammaren till ett slags förberedande polskt parlament. ; Vidare redogöres utförligt för de garantier, som beviljats polackarne i afseende å upprätthållandet af den territoriella integriteten och enheten inom gränserna af det fordna. Polen af år 1772, oaktadt det lyder under tre olika spiror. Det var derföre man rhedgaf de största ömsesidiga lättnader i handelsförbindelsen, på det att Polen skulle bilda ett politiskt och nationelt helt i fråga om ön landtbruk och industri. För att öfervaka dessa rättigheter, skulle de tre suveränerna utnämna konsuler på de områden af det fordna Polen, som blefvo dem tilldelåde. Allajordbruksoch industrialster borde förses med bevis om produktionsort. De ifrågavarande rättigheterna skulle uteslutande tillkomma delarna af det fordna Polen, och itke lända till fördel för utländningarne, d. v. s. invånarne på de öfriga områdena i de tre riken, hvilka delar af det fordna Pölen tillfallit: Dessutom hade de kontraherande makterna Kroon sig att upprätthålla den polska nationaliteten genom nationella institutioner och författningar. Till. slut heter det i denna framställning; att polackarne icke ämna åberopa wienerfördragen såsom grundval för sina oafytterliga rättigheter, emedan dessa fördrag, som afslutits utan deras samtycke och medverkan, endast bestämde en ny delning af Polen och följaktligen kränkte den oafytterliga rättigheten till nationel sjelfständighet. Men ingen hade rättighet att ensam förminska eller upphäfva förbindelsen, som ingåtts till polackarnes fördel, så mycket mindre som dessa fördrag garanterade ej blott politiska, utan äfven enskilda rättigheter. . Om man ej vill införa anarki iden allmänna och folkrätten, få bestämmelser rörande folkrätten icke förändras annat än på kongresser ochi annat fall erkännas såsom gällande med full rätt. Sedan jag nu redogjort för Niegolewskis motion i as TOM vill jag i största korthet beskrifvadet intryck densamma gjort på de särskilda partierna i vårt land. Det faller af sig sjelf att motionen inom regeringskretsarne helt enkelt betecknats såsom revolutionär och fransk. Man påstår verkligen att den omedelbart härstammar från Paris. Till stöd för detta påstående anför man, att argumenteringen i motionen nästan ordagrannt återfinnes i broschyren: La Prusse et les traites de -Viennes. hvilken