Aftonbladet – 13 april 1861, sida 3

SET Ed a RA ET ES Bee FAT RNA je TIS SAR ORSA utsöndring och Slesvigs införlifvande med Danmark blir signalen till en ny kris, ansett sig, böra, innan det går till. denna ytterlighet, erbjuda från Danmarks sida hvarje utväg som, i fall någon god vilja funnes hos tyskarne, kunde leda till eå fredlig definitiv öfverenskommelse, med do sa makternas gillande, utan att Danmarly behöfde släppå något ifrån sig, så är det ju tydligt att detta icke: kan. innebära något öfverlöperi eller brist på danskt sinnelag; och att här endast är fråga om rälla sältet att gå till väga eller om den. mer Cllsr mindre: klokheten i den taktik; som blifvit följd. Det, kunde väl då redan med. något skäl iga, huruvidd Aftonbladets redaksättas i fråg tion och dess korrespondent äro i tillfälle att bättte än flertalet af nyssnämnde män inse och känna alla de troligen ganska inveckförhållanden till de utländska makterna. som härvid varit att taga i betraktande, då det ytterst. måste till: en betydlig del bero på dessa makters tnmdersjäd att, när en kris kommer, antingen kunna undvika deuna utan krig, eller ock i händelse af ett sådant emotstå Tysklands öfvermakt. Men det behöfves icke ens att taga i anspråk den jemförelse, som nu blifvit fram: ställd. Ändamålet med denna artikel är egentligen, blott att få underställa den ärade Red. sjelf och allmänheten, huruvida ej rättvisan in easw kräfver att icke uteslutande meddela blott de argumenter eller påståenden, som kunna göras på ena sidan, utan äfven något ifrån den andra, och att i detta afseende suppleera något af hvadinsändaren anser ha blifvit underlåtet. Det får häcvid icke förbises att Aftonbladets korrespondent, för att likasom bereda enå mera tjenlig jordmån hos svenska publiken för sin partiåsigt, alltigenom sökt framställa denna åsigt såsom utgörande. den stora pluralitetens bland danska folket, ja nära no; hela Danmarks. Talrika exempel härpå kunde framhållas, men det kan vara nog att gå tillbaka till tidpunkten för några veckor sedan, då fråga först. uppstod om de holsteinska ständernas sammankallande. Uti sitt bref från Köpenhamn af den 18 Febr., infördf i Aftonbladet för den 25 i s: m., påstår hr 5.B.zatt om danska regeringen skulle lyckas i sitt bemödande att sammanhålla monarkiens särskilda delar genom en modifieraddansk helstatsförfattning, så skulle Fraänkfurts och Berlins inflytande i sjelfva Danmarks hufvudstad blifva legaliseradt och på sätt och vis konstitutionsmessigt; hvarefter det heter: Det danska folket är isanning icke så. enfaldigt att det ej fullkomligt inser detta; der insigten Och öfverCtygelsen fattas, der talar föröfrigt aningen och den omedelbara känslan; genom. hela Xlandet går derföre detta rop på helstatens definitiva upphörande förmedelst Holsteins utsöndring. — — Det är då som svar på denna Danmarks förkänsla, öfvertygelse och förvänjan, som ministeren Hall-Monrad helt ogeneradt sammankallar Holsteins ständer för Satt förelägga, dem en modifierad helstatsRR för att sedan, om deniltzehoe antages, förmodligen oktrojera den för konungariket !4 — — Inkallandet af de holsteinska ständerna kommer att slå ner som en bomb öfverallt i landet. — — Vore der icke inom regeringen åtminstode några män, hvilkas danska sinnelag ej gerna kan misstänkas, skulle man ega rätt att ropa på intetå: Smindre än landsförräderi; men hvad som redan låter sig i hvad fall som helst med fullt skäl säga, är att om denna ministeren Hall-Monrads nya helstatsmanöver innebär (statsmanskap, bevare då vår Herre en hvar från de store statsmännen och måtte landet en Soång i stället fö endastnågra män, med fasthet, mod och öga för Danmarks rätt —— —.4 Läsaren finner at det här citerade styeket ungefär den hufvudton; som blifvit anslagen emot det nuvarande: förfarandet från danska styrelsens sida. Hvad Aftonbladets eget tillgörande vidkommer, så torde följande få anmärkas. UWti en fråga som Aftonbladet och dess korrespondent sjelfva tillägga en så omätlig vigt och der de handlande personernas sätt att gå till väca blilvit så rent utdömdt, som man vid däsningen af Aftonbladet haft tillfälle alt erfara, kunde det väl förutsättas att den, som så vidlyftigt sysselsatt sig med anklagelserna, icke bördeshafva något angelägnare än at såsom grumd förrsina påståenden äfven framlägga det, som skulle utöra sjelfva syndaregistret eller corpus delieti, d v. s. de förslag, hvilka föranleda sjelfva ogillandet. Ty blott och bart ett meddelande till holsteinska. ständerna, hurudant detta helst måtte vara, kan-:omöjligen innefatta något orätt; det onda skall väl sökas i beskaffenheten af detta meddelande. Låtom oss.se huru härmed tillgått ! Den 11 sistlidne Mars omförmälde Aftonbladet att de sednast ankomna danska tidningarna meddela det. bådskap regeringen afgifyit. till den.,under, den 6:te. öppnade holsteinska ständerförsamlingen jemte detsamma åtföljande lagförslag. Dervid tillägger A. B.: att Smånga tecken bebåda att ten allmär misstämning framkallats af detta ministerens. försök, som hvar: och eninser måste!stranda och som endast komprometterar danska regeringens värdighet. Man:ser att A. B. härst likhet med sin korrespondent förespeglar att det är hela Danmarks opinion som härmed uttryckes. Men hur är det med hufvuddokumenterna, sjelfva syndaregistret? Derom heter det i samma artikel: Dessa handlingar äro för vidlyftiga alt yi i dag skulle hinna meddela någon utförligare redogörelse för eller kritiska betraktelser öfver desamma.? ; Man skulle då förmoda att de skulle med-delassen följande dag, men ända till närvarande ögonblick hafva A. B:s läsare icke haft den lyckan att få se en bokstaf hvarken af sjellva bådskapet. af propositionerna eller, motiverna, med undantag af 14raderi den nyss. omnämda artikeln, hvari såsom skäl