Aftonbladet – 10 april 1861, sida 2

hade den råkat ut för fullkomlig motvind, hvarföre mr James Smith lagt till vid den lilla staden, i hvilken vi nu befunno oss, för att proviantera och för att invänta annan vind. Mr James Smith hade gått i land för att se sig om och undersöka huruvida det förnämsta hotellet vore sådant att han kunde finna sig i attuppehålla sig der några dagar. Under hans promenader i staden hade hans uppmärksamhet blifvit dragen till ett prydligt litet hus, der rum uthyrdes, genom anblicken af en ganska täck flicka, hvilken satt och sydde vid. ettaf fönstren. Han blef så intagen af hennes ansigte, att han kom tillbaka tvenne gånger för att betrakta det; och han beslöt, då han för andra gången ick förbi fönstret, att göra ett försök om nn icke kunde inleda bekantskap med henne genom att begära att få se rummen. an blef mottagen af flickans mor, en ponska aktningsvärd qvinna, hvilken, som an fann, var hustru till en skeppare, då frånvarande på en af sina sjöresor. Me någon liten fintlighet visste han att ställa så till att han fick komma in i rummet der dottren satt vid sin söm, och vexla några ord med henne. Hennes röst och sätt att föra sig förhöjde hennes behag. Mr James Smith ansåg sig genast, pp sitt halsstarriga sätt, vara öfver öronen kär 1 henne, och utan att besinna sig ett ögonblick hyrde han rummen på en månad. Det är öfverflödigt att säga att hans planer på flickan voro af det mest vanhederliga slag och att han uppträdde inför modren och dottren som ungkarl. Han hade gjort sig säker att, med tillhjelp af sina penningar oeh sitt utseende, skulle flickans undergång låta sig verkställas med ganska obetydlig svårighet; men han fann snart att han icke företagit någon lätt eröfring. Modrens vaksamhet slumrade aldrig, och dottrens själsnärvaro lemnade henne aldrig. Hon beundrade mr James Smiths smärta