Då jag kom tillbaka med fiskredskapen, fann jag mr Dark redan sittande i giggen. Pengar, reseffekter, metspön, anvisninar, kopia af anonyma brefvet, vägvisare, arta, sade han, genomgående i sitt minne de saker som voro nödvändiga för resan. Allt som sig bör. Kör! Jag tog tömmarna och gaf hästen en klatsch. det vi lemnade gården såg jag huru min matmor och Josdline beträktade vår affärd från tveame fönster i första våningen. Hågkomsten af dessa anleten — det ena så älskligt och mildt, det andra så mörkt och ondskefullt, framstod oupphörligt för mitt minne under flera dagar derefter. Nu, William; sade mr Dark, då vi lemnat bakom oss porten till parken, vill jag, att begynna med, underrätta dig om att du tills vidare måste ombyta namn och karakter. Vi äro tvenne kontorister från ett bankirhus. Vi företaga, under våra ferier, hvilka, likasom julen, infalla en gång om året, en liten tur till Skottland för att se dess märkvärdigheter, andas hafsluft, samt fiska litet här och der. Jag är den frodige kassören, hvilken med en kopparskofvel gräfver hål i en låda full af guldmynt; och du är den noggranne unge mannen, hvilken sittande bakom mig för räkenskaerna. Skottland är ett vackert land, Wilfn. Kan du laga till toddy? Jag kan det; och hvad mera är, och du kanske icke skulle ha trott, jag kan äfven dricka den. Skottland? sade jag. Hvad skola vi göra i Skottland? Fråga för fråga, svarade mr Dark. tcHvarföre ha vi företagit denna resa?t cFör att söka reda på min husbonde; svarade jag; och för att förvissa oss hu ruvida brefvet som -handlade om honom är sannt eller ej. Ganska riktigt. Nå hvad skulle du företaga för att vinna detta ändamål? Jag skulle begifva mig till Stockholm, dit hans bref skulle adresseras, och der göra efterfrågningar efter honom.