Aftonbladet – 6 april 1861, sida 3

ST mR oo RR rr RR ER ER afhandlingar har ref. med nöje genomläst en af en åldrig jurist, som tecknar sig —i—i—, författad, ganska förtjenstfull framställning om förhållandet med skattefrälsehemman i Skåne, Halland och Blekinge, äfven om ref. ej i allt kan dela det resultat, hvartill författaren under sina forskningar kommit, Att denna tidskrift utgör en nödvändig hjelpreda för hvarje jurist, som vill följa Hö sin tid, torde knappt behöfva anföras. Ty värr! lärer afsättningen deraf icke vara särdeles betydlig. Ref. kan derföre ej :nnat än på det vänligaste uppmana lirr jurister och kameralister, som änmu icke tagit kännedom af detta arbete, att tillegna sig detsamma, enär de svårligen kunna använda sina penningar på ett för dem sjelfva mera nyttigt företag. . Juridiskt Arkif, 33:dje bandet, 2:dra häftet. Detta verk afser, såsom allmänt bekant är, närmast domarekåren, såsom innehällande en med största omsorg och sorgfällighet verkställd resumå af vigtigare civila och kriminella mål, som blifvit dragna under högsta domstolens pröfning: Till följd af den utförlighet, hvarmed hvarje mål härre-. fereras, sättes läsaren i stånd att noggrannt följa hela gången deraf och att derom bilda sig ett sjelfständigt omdöme. För opinionsnämnden, som vid hvarje riksdag har att utlåta sig öfver högsta domstolens verksamhet, bör detta arkif lända till största nytta, särdeles om nämndens ledamöter ega juridisk bildning. Detsamma är förhållandet med den unge juristen, för hvilken detta verk på intet sätt bör vara främmande, enär det innehåller en outtömlig grufva af de mest olikartade mål och derjemte kan tjena till vägledning för bildandet af en god juridisk stil. Att Juridiskt Arkif kunnat fortgå under flera decennier, kan icke annat än väcka en liflig tillfredsställelse hos hvarje kunnig jurist och en ännu större tacksamhet för det outtröttliga nit och det varma intresse för rättsvetenskapens utveckling, som den högst förtjente utgifvaren hr justitierådet Sehmidt medelst dessa båda verk ådagalagt. : — Från Finland omtalas med glädje att Eurens länge väntade Finsk-svenska ordbok nu utkommit, ett arbete, hvilket varit så mycket mera af behofvet påkalladt som Renvalls finska lexikon, hvilket dessutom endast är försedt med latinsk och tysk öfversättning af de finska orden, för längesesedan försvunnit ur bokhandeln och Helenii 1838 utgifna lexikon i sin finsk-svenska del är alltför ordfattigt och hufvudsakligen endast bygdt på vestfinskans grund. Hr Eurenii nu utgifna ordbok är ett välutarbetadt och för allmänhetens behof afpassadt samt tillräckligt fullständigt handlexikon. Under Finska Litteratursällskapets inseende och på dess bekostnad utarbetas för öfrigt en annan finsk ordbok, mera beräknad för litteratörer och språkforskare och i hvilken man syftar till fullständighet ej blott till ordinnehållet, utan äfven till bemärkelserna. — I London har utkommit en länge undanhållen sjelfbiografi af skottska presten Alexander Carlyle, en samtida med pretendenten Carl Edvard, som blef slagen vid Culloden, med Hume; Adam Smith, Garrick m. fl. Hvad som kanhända är det intressantaste i denna biografi är skildringen af det sociala lifvet och isymnerhet af det skotska presterskapets förhållanden och ställning. På den tiden rådde der; likasom ännu. mycken kyrklig stränghet och mycket lif med tillhörande dogmatisk fejd; men äfven herrskade der en mycket SR glad kristendom. Ett litet presterligt sällskap gjorde t. ex. till häst och till större delen i andligt ändamål en tur. omkring i landet; man förde u pbyggliga samtal, drack sina tre flaskor bran re middagen, och på ett ställe, der husmodern -kom ut mej flaskorna till presterna, medan de suto till hist ntanför boningshuset, höll en af dem en mycket lång bordsbön, hvaraf husmodren fann sig öfvermåttan up; bygd och hans kamrater mycket roade. Lord Grange besökte regelbundet en prest, för att bekänna och ångra sina nån och derpå läste de bibeln tillsammans till :middagen och togo sig ofvanpå alltsammans ettförsvarligt rus. -Dermed kunde de hålla ut i hela månader för hvarje gång, till dess lorden ledånade på bibelläsningen och begaf sig sina färde, för att få ha sina förmiddagar i fred. Många af dessa protestantiska prester stodo lika lågt i bildning och vandel som man förebrått de. katolska irländska eg og Somliga af dem höllo värdshus. En gång uppstod inför kyrkans eneralförsamling frågan, huruvida en prest kunde hålla värdshus, och svaret blef, att ten evangelii tjenare, som idkar en dylik rörelse, bör iakttaga anständighet. — Raåwlinson mot cegyptologerna. Huruvida man verkligen redan kan läsa inskrifterna på de egyptiska, persiska och assyriska minnesmärkena, är en stridsfråga, rörande hvilken meningarna äro mycket olika. . Rawlinson har nyligen i det engelska litteratursällskapet hållit ett föredrag, som skall ytterligare öka de rådande tvifvelsmålen. Han är känd såsom assyrisk forskare och läser kilskriften, likasom Lepsius m.fl. läsa hieroglyferna. Han påstår nu att egyptologerna, om de också skulle förstå att läsa, likväl oriktigt tolka hvad de läsa och derigenom blifvit förledda till det misstaget, att faraonerna en gång skola ha eröfrat Ninive och Babylon. etta åstår han icke ha varit fallet, hvaremot det af kilskriften obestridligen skulle bevisas, att assyrerna herrskat öfver delar af Egypten. Härom lärer väl ett vidtutseende litterärt krig uppstå. — Brockhaus OClassiker des Auslandes?. Sedan nu. antalet band af denna samling upp-I gått till nära 200, har förläggaren beslutat utifva en ny upplaga af hela verket. Denna uppaga börjar med den Bilowska öfversättningen af 4De förlofvadet af Alessandro Manzoni. De italienska, spanska och portugisiska klassikerna äro nästan fullständigt representerade. Den svenska litteraturen representeras deremot blött af en mängd arbeten af Fredrika Bremer. — Biografi öfver Frans Schubert. Heinrich von Kreissle har utgifvit ett arbete öfver Schubert, hvilket helt blygsamt kallar sig blott för en skizz och likväl i mer än ett afseende måste anses högst välkommet. Det lemnar en sammanträn öfversigt af Schuberts lefnad och af hans verk, hvarjemte bref och några poetiska utgjutelser af den själfulle kompositören icke heller lemnas å sido lika litet som de små anekdotiska drag, i hvilka mj skans i ä