jämmer. Tre dagar derefter infann hon sig åter der, för att pantsätta de öronringar, som hon fått på sin konfirmationsdag. Ytterligare tre dagar sednare bar hon ditsin anspråkslösa -söndagsdrägt, slutligen sitt linne och aldrasist sin gamla bibel med silfyerspännen. Och nu upptäckte hon en vacker morgon, att hon icke hade någonting mera att bära till pantlånekontoret och, för att öra olyckan fullständig, kände hon sig slutigen — öfverväldigad och krossad af.den oaflåtliga striden mot försakelser och nöd — allvarsamt sjuk. Blek och förtviflad släpade hon sig då till hospitalet, efter att af hela sitt hjerta ha anbefallt den stackars olycklige underofficern, hvilken hon ej längre kunde bjelpa; i Guds faderliga beskärm. Men dygdens och oskuldens bön finner företrädesvis nåd inför Herran. Gud hörde den unga flickans bön — och fredligare dagar följde på den storm, som på. några timmar -bortfört och krossat den tron, på hvilken Julirevolutionen i aderton är tagit plats. Barrikaderna försvunno, märkena efter kulorna skyldes medelst murslefvens och målarekonstens: förenade bemödanden, den röda fanan besudlad af uppviglares blodiga vältalighet kröp åter in i sitt omhölje, hatet glömdes och hämdskränet förstummades för brodevlighetsropet. Och då nu ändtligen vår underofficer en vacker dag för första gången vågade förklädd utan fara lemna den tillflyktsort, der Marie Bequets trofasta hängifvenhet qvarhållit honom, begaf-han sig till Nötre-Damekyrkan, för att täcka Gud, som den 24 Febr. sändt honom en af sina goda englar till hans räddning. ! Härefter var hans första tanke att uppsöka sin välgörarinna, Han hade icke sett henne