Aftonbladet – 3 april 1861, sida 3

Rättegångsoch Polissaker. Den Sparre-Malmros-Hagelinska affären har i dag ånyo förevarit inför poliskammaren. Justitiekanslern v. Koch öfvervar äfven denna gång en del af ransakningen, hvilken likasom tillförene leddes af polismästaren Ekströmer. Af arterna i saken tillstädesvoro f.hofmästaren Lunin, med sitt biträde hr Fr. Sjöberg, kommissionären Hagelin och tullinspektoren Malmros hvaremot f; löjtnanten grefve Frik Sparre uteblifvit, af den skriftligen anmälda anledning, att hannödgats i och för inlemnande af sin cessionsansökan till Göta. hofrätt begifva sig till sin mantalsskrifningsort;.. anhållande grefve Sparre i samma skrift att, som ingen angifvelse mot honom blifvit framställd, han måtte blifva helt och hållet skiljd från målet; viljande han särskildt göra gällande sin rekonventionstalan mot polismästaren Ekströmer med, anledning af föreläggandet för honom att vid hemtningsäfventyr iakttaga inställelse vid det förra förhöret, . (Grefve Sparre har redan för några dagar sedan i en till justitiekanslersembetet imgifven skrift -hemställt huruvida icke, då grefve Sparre förmenar sig genom nämnde beslut ha: blifvit till sitt medborgerliga anseende och till sin: heder groft förnärmad, åtal bör mot polismästaren Ekströmer anställas.) Tre personer hade blifvit inkallade för att vid detta tillfälle upplysningsvis höras. Ett par af dem hade att lemna ganska märkliga uppgifter. Sålunmda berättade vice häradshöfding Ludvig Möller, att han en dag förliden höst, såsom han ville minnas i slutet af Oktober, inkommit i ett gästrum å källaren Iduna, der han sett Malmros: och Hagelin sitta tillsammans vid ett bord: Efter någon stund hade Hagelin: aflägsnat sig, hvarpå . Malmros. kommit fram till vittnet, visat honom ett. papper och frågat honom om denna handling, hvilken han sade sig ha erhållit. såsom. säkerhet för en borgen, som han ingått för grefve Sparre, verkligen innefattade tillräcklig säkerhet. Vittnet herde först ej velat derom: inlåta sig i samtal, men som Malmros var enträgen och höll Popper under ögonen på honom, kastade han slutligen en blick derpå och fann, att det utgjorde en köpeafhandling om diverse lösegendom, bland annat omr en myckemhet porslin; och som vittnet tillika såg ätt dokumentet ej var i vederbörlig ordnin; aret, upplyste han Malmros, att detsamma under sådana omständigheter ingenting vore värdt, Bvilket föranledd e Malmros att yttra, att försummandet af de vanliga formaliteterna för rg här ingenting betydde, ty kontraktet på dan lägen-het der sakerna förvarades vote på honom (Malmros) öfverlåtet. Vittnet, som ej tagit full-ständig kännedom om handlingen, kunde ej bestämdt uppgifva den deri stipulerade köpesumman, men erinrade sig att han funnit beloppet: betydligt och ville minnas att det varit 12 eller : 15,000 rdr. Vittnet erinrade sig ej heller hand--: lingens datum, men trodde sig kunna vitsord: att densamma, då han såg den, ej var gammal Malmros vidgick att så tillgått, som hr Mr ler uppgifvit, men pösiod att det varit tidigar e äv. slutet af Oktober, hvarjemte han åts! jillif.a gånger uppgaf köpesumman ha varit endast 0, rdr, ändrande dock slutligen den na up; pgilt derhän, att han trodde knappt att den vy; ir på mer än 6700 rdr; och förkle sade Dh: any att : dt handlingen lemnats honom sösom åkerhet f åtskilliga borgensförbindelser, sova haniklä sig för grefve Sparre, och arsgick densamma 2 Hän förependom än dn Ed hvilken han erhål en inför polisen företeddr: qvitterade räknino HEB 15 September. räkning r Sjöberg anmärkte med anlednir att Malmros förut under förhöret förkkuat : NN ESR