Aftonbladet – 2 april 1861, sida 3

Article Image
Hallaltad 10r allatlcn, ATOdlLeln och pad I vönien. — Den i Pesth utkommandetidningen Pesti Naplo4 innehåller en artikel till vederläggning af vissa i en rundskrifvelse från Agram-komitatet förekommande anklagelser emot: ungrarne. I denna artikel heter det, att Ungern önskar en-fredlig öfverenskommelse och icke vill med våld mot. sätta sig Kroatiens lösslitande från Ungern; men vill Kroatien skicka medlemmar till riksrådet, så är hvarje vidare öfverenskommelse.-med Ungern omöjlig, ty detta kan icke öfverlemna sina tusenäriga rättigheter Ji främmande händer. Förbud är utfärdadt mot utförsel af vapen; ammunition och . dylikt från de österrikiska länderna till Bosnien, Den genom sjelfmord omkomne finansministern baron Brucks. söner hafva utverkat att kejsaren i ett egenhändigt bref tillförsäkrar deras moder pension och-att regeringen låter i den offieiella tidningen införa:en berättelse, som. skall häfva alla misstankar rörande. baron Brucksdelaktighet-i några försnillningar af statsmedel. Komitatskongregationen i Agram har beslutit ;hos kejsaren-begära att. han. må låta kröna. sig. till konung öfver. Kroatien, då han öppnar landtdagenden 13 dennes. En TT komitatet Neograd (Ungern) tilFlandtdagsfullmäktig vald Frans von Kubinyi har, under stormande bifall, aflagt den politiska trosbekännelsen: att landtdagen ej kan samtycka till kejsarens kröning såsom ungersk kontong förrän. de 1848 beslutade. lagarne blifya. fullständigt återupplivade samt ungerska författningen erhållit Frankrikes, Englands och Italiens garanti. ITALIEN. Uti italienska deputeradekammarens session den 25 Mars framställde deputeraden Audinot en interpellation till regeringen rörande romerska frågan. Audinot utgick från den åsigten, att påfvens regering ieke blott vore oförenlig med landets frihet -ochsjelfständighet, utan äfven med alla civiliserade nationers. civilrätt, samt frågade, om förhandlingar egt-rum med-utländska; makter, försatt åstadkomma interventionens upphörande, samt önskade få upplysning om de medel, som voro egnade. för. denna frågas lösning. Grefve Cavour uppgaf såsom sin politiks grundsats, att Italien vore berättigadt, att hafva Rom till hufvudstad. Turin, tillade. han, är beredt, att bringa sittoffer; men vi måste .begifva oss till. Rom, med Frankrikes bifall, och sedan alla katoliker blifvit öfvertygade om, att kyrkan icke förlorar utan. vinner derpå. Derefter sökte ministerpresidenten ådagalägga, att den verldsliga och andliga maktens förening alltid och öfverallt varit en källa till olyckor. Så snart vi nedsatt:-oss. uti Rom, tillade grefve Cavour, skola vi förkunna den vidsträcktaste kyrkliga frihet. Denna frihetskall -stipuleras uti den italienska-författningen. Den skall erhålla de tillförlitligaste garantier. Om den romerska. kurian söker upprätthålla idn af:de båda myndigheternas förening, så blifver det politiska påfvedömet ansvarigt för de .schismer, som deraf kunna uppstå... Grefve Cavours.förklaring upptogs af kammaren med lifliga bifallsrop. Ministerpresidentens tal är, ehuru bestämdt och hotande det än låter, likväl hållet i en undvikande ton; ty först och främst-blef han: skyldig Audinot--svar på frågan, om förhandlingar egt rum rörande den franska ockupationens upphörande i Rom, och för det andra ställde fan italienarnes inryekande uti Rom i--beroende af franska regeringens bifall och alla sanna katolikersgodkännande. Audinot önskade just få veta hvad Frankrike ville: eller icke ville, men just. detta ämne lemnade Cavour ovidrördt. Att den helige fadren-ej. förändrat sin öfvertygelse inhemtäs7af den nyaste allokutionen. : Från Milano .skrifves den 17 Mars, attunder någon tid Kossutinoter cirkulerat derstädes. Med ett afdrag af 50 procent af deras valör voro:de-lätt omsällliga i allmänna rörelsen, och vexelkontor, hade blifvit inrättade, hvarest:dylika ungerska banksedlar; utgifna af:Kossuth under revolutionstiden, köpas. och säljas till ofvannämnde ri8.: ; d Uti provinsen Palermo :hade-blodiga uppträden egt rum: I kommunen PSanta Margherita hade-sedan någon tid stor tvedrägt varit rådande, I spetsen för ett af de stridande partierna stod en. viss Montalbano; som den 3 Mars blef lönnmördad: Den-4, vid hans begrafning, uppstod ett handge mäng mellan den dödades. vänner.-och-andra: personer,: hvilka ansågos-som mordets anstiftare; De sistnämnde flydde tillkommunalbyggnaden.. Man. vexlade: skott. och slutligen 2 Blge rg hela-huset i luften gehom en mina, hvarvid 8 personer dödades, Guvernören i Girgenti skyndade sjelf; till platsen; man företog flera-arresteringar och en allmän afväpning samt. anställde. rätteBÖngr mot -oroligheternas anstiftare.— Äfven uti Messina Hade våldsamma uppträden pass gerat. En demonstration. gjordes. för. citadellets. raserande. Denna: demonstration hade en mot turinerregeringen fiendtlig kall men, folket. ropade lefve för Garibaldi. ; General Mezzacapo har från Ascoli rapporterat , att: hans truppardelning. den 20 fars klockan 11 på morgonen. inryekt. uti UCivitella. del Tronto. Besättningen, som nödgats gifva sig på nåd och onåd, hade blifvit aflörd till -Ascoli,, BSardinska belägringskårens refflade kanoner hade uti. Civitella anställt så stor förödelse, att fästet var förvandladt till en ruinhop. Enligt depesch till Reuterska telegrafbyr. rån från Rom, skulle Frans Il ämna: lemna: Rom den 2 April. De neapolitenska.adelsMän holla vid unnregninvens althrott ha

2 april 1861, sida 3

Thumbnail