— Chefen för Uplands regemente öfverste Reuterskiöld har i sin egenskap af ordförande i styrelsen för Upsala stads skarpskytteförening afgifvit ett yttrande öfver vigten och:betydelsen af den pågående folkbeväpningsrörelsen, deri han visar sig vara en varm vän af denna rörelse. Ur det i UpsalaPosten meddelade yttrandet återgifva vi följande: För att icke under djupaste fred i ekonomiskt hänseende utmatta landet med underhållet af en armå, till styrkan svarande mot behofvet vid ett fredsbrott, har styrelsen icke kunnat för den andra statsmakten, rikets ständer, framlägga förslag till organisationer af större stående armå, än den som bildas af den indelta och den för ständiga garnisoner och svårare öfningar erforderliga värfvade. Att denna armå icke är tillräcklig för att med full visshet trygga landets säkerhet är väl kändt både inom och utom landet. Men den är erkänd såsom en säker förpost, bakom hvars led landet kan i ro framgå på sin utvecklingsbana, utan att vid minsta gny störas af stormklockans klagande ljud. Försvaret är i öfrigt grundadt på folkbeväpning i inskränkt skala, eller på beväringspligten. Kan denna folkbeväpning ytterligare utvidgas genom frivilliga föreningar, i förbindelse med beväringspligten, står fäderneslandets framtida säkerhet så mycket klarare. Den stående armån är en kärna, till. hvilken såväl de beväringsskyldige som de frivilliga föreningarnas manskap utan tvekan kunna sluta sig, förut förenade genom stamförvandts-, vänskapsoch slägtband. Beväringsmanskapet, som öfvas på statens bekostnad, har för besparing icke lännat under freden utbildas till fullkomliga krigare, utan hufvudsakligen till. liniesoldater, för att sedan uti krigets allvarliga skola, i förening med den stående armåen, häfda svenska krigsäran och värna fosterlåndet. Detta manskap behöfver dock tid för att äfven kunna blifva fullt användbart i ae som framkallas af landets skaplynne. karpskytteföreningarnas manskap bör derföre hufvudsakligen bildas för detta krig. Det är såsom lätta trupper skarpskyttekårerna kunna blifva af oberäknelig Kytta vid fiendens närmande till våra kuster och, om han kan få fotfäste der, vid dess framryckande ilandet, såvidt nämligen kårerna på förhand underkasta sig öfning och disciplin. I det land, der fienden befarar finna i hvarje man en kämpe med säkert öga och kraftig arm, bakom hvarje sten eller träd en gevärsmynning, vid hvarje knut en bajonett, der hvarje fotsbredd mark måste vinnas med strid, der hvarje dags frammarsch ökar fien