Aftonbladet – 28 mars 1861, sida 2

lens kanske förnämsta uppgift är att utbreda pplysningen, att göra alla samhällsklasser ref delaktiga. För detta ändamål använler det? alla medel. Det vore utan tvifvek tt missförstå densamma, om man icke medåfve, att jernvägar och telegrafer, och hvad le allt heta den nyare tid uppfinningar, ein vigtigåste betyd som medel för jildningens och odlingens utbredande. Det går också numera fort med den fråsans lösning. Vi veta, på hvilken låg punkt olkskoleväsendet stod före 1810. Vi veta ;ckså, hurusom ifrån denna tid till omkring 837 ner än 750 jemförelsevis nya folkskoor blefvo upprättade. Från 1836 och till värvarande tid bar detta antal, om vi icke nisstaga oss, blifvit nästan fördubbladt. Ta;er man vidare i betraktande, hvilka stora. ippoffringar staten vid de sednare riksdavarna gjort för folkskolans befrämjande, hvil-ket stort deltagande dem enskilde visat unler de sista åren för sockenboksamlingars ipprättande, så måste man medgifva, att olkskolefrågan är af samtiden uppfattad och ymfattad såsom en af dess förnämsis uppbifter. Emellertid, ehuru man än måste medgifva letta — det går icke så fort och ännu mindre så väl som mången skulle önska. De makter, som länge motarbetade folkskolans uppkomst, hafva ännu icke gifvit med sig, och skola ännu lång tid, sådant vårt sam hällsskick och sådan vår sambällsanda är, söka hålla folkskolerörelsen tillbaka. -Så länge skolan beror af kyrkan, och innan dem med så många varma önskningar motsedda. kommunalstyrelsen kommit till stånd, skola. folkskolans vänner icke vinna några hastiga. segrar. Så länge pastor ännu är sjelfskrif-ven ordförande i skolstyrelsen och ofta nog: i sin person innefattar hela denna styrelse, äro inga större framsteg att påräkna. Vi hafva blifvit föranledda till upprepan-det af denna gamla erfarenhet genom en: folkskolefråga, som i en socken inom erke-ret just i dessa dagar är under behand-ing. En af Gestriklands större egendomsegare har, enligt hvad tidningarna berättat, nyligen gjort en större donation till upprättande såväl af en högre folkskola eom af några. smärre distriktskolor inom sin församling: De vilkor, han dervid uppställt, lära huf-vudsekligen ha varit de, att ham i samråd. med folkskolestyrelsen skulle ega rättighet tillsätta öfverläraren vid den högre folkskolan, att denne öfverlärare skulle blifva ständig sekreterare i skolstyrelsen, samt attdev Rudensköldska metoden skulle, så vidt möjligt var, tillämpas. Den nämnda donationen lärer hafva upp gått till omkring 18,000 rdr, hvarjemte donator tillförbundit sig att med 1000 rdr om året bidraga till öfverlärarens aflönande. Man skulle förmoda, att ett dylikt anbud skulle mottagas icke blott med tacksamhet. men med den lifligaste beredvillighet att gå gifvarens vackra afsigter och billiga önsk-ningar till mötes. Firsamlingens pastor, som i 10 år legat i strid med sina sockenbor angående folkskolan, i det han velat hafva endast ett större skolhus vid kyrkam, men sockenboarna deremot önskat endast mindre distriktskolor, hade under dessa 20: år, just i och genom denna strid, icke förmålt att bringa den för den stora socknen vig-tiga frågan till någon lösning. Då uppträder den frikostiga egendomsegaren och söker på det synbarligen bästa sättet att slita tvisten och lösa frågan, i det han förklarar sig villig att skänka 10,060 rdr såsom bidrag till uppförande af ett större skolhus samtnågra tusen rdr såsom bidrag till upprättande af smärre distriktskolor. Man skulle tro att den långa sorgliga striden härigenom vore bilagd. Men — hvad händer??? Då frågan föredrages inom skolstyrelsen gör pastor deremot endast invändningar. Det vore nemligen, enligt hans åsist; onödigt, att upprätta en högre folkskola inom socknen, då man endast hade 4 mil och jernväg till Gefle. Det vore vidare onödigt derföre, att socknens fasta: folkskola varit högst litet besökt under de sista 10 åren — ett förhållande, som dock, enligt hvad oss blifvit sagdt, be-: rott derpå, att läraren vid denna skola icke: varit sitt kall vuxen och derföre icke lyes kats bereda den ifrågavarande skolan förtroende, under det att grannsocknarnes sko-lor varit lifligt besökta. — Det vore vidare. enligt pastors förmenande, onödigt, att bestämma en så hög lön åt en folkskolelärare, en lön, som skulle vara lika stor, ja, större än den som bestås mången lärare vid lärdomsskolan (!) — Folkskoleväsendet inom: socknen skulle sålunda komma att blifva alltför dyrt; ett påstående, som donator just genom den omförmälda gåfvan sökt betaga all giltighet, då genom densamma de nya utgifterna för socknen endast skulle komma: att bestå deri, att socknen skulle vid hvarje: distriktskola bekosta ved, potatesland och en koföda. Härvid lärer frågan hafva fått bero för det närvarande. : Huruvida det skall lyckas den för sina sockenbors upplysning nitälskande egendoms-egaren att genomdrifva sina goda afsigter. är naturligtvis icke möjligt att TR förhan afogöra. Frågan synes oss emellertid värd att följas med uppmärksamhet, då den i SKI JE SUSAR AA FS ETS KE RN a a