Aftonbladet – 27 mars 1861, sida 2

genom konungens publikation, daterad Karlstad den 29 sistlidne September. Åtta dagar. äro nästan förlidna under denna säkerhet. Föreställningar, gjorda i storbrittanniske konungens namn, preussiska monarkens deklaration och fiendtliga armåns ryggande rörelser, hvilka tycktes vara en följd af de intryck, som bägge hotvens steg gjort, gåfvo konungen hopp att hans länder snart skulle vara belrinde från de trupper, som så orättvisligen der inryckt. Under detta ljufva hopp bjöd konungen till att trankilisera folkets sinnen, då i detsamma många och förnyade klagomål af invånarne i Dalsland, Bohus och Elfsborg hafva nödgat hans maj:t att bryta tystnaden och reklamera de principer, som förmått hans maj:t att underskrifva stilleståndets förlängande. tskilliga utpressningar, våldsamheter; begångna mot invånarne, tvungna och omätliga leveranser, som vid vinterns annalkande betaga dessa olyckliga menniskor all möjlighet att kunna lefva, äro äfven så många medel, hvaraf fienderna betjena sig till att förstöra dessa provinser, dem deras orättmätiga inbrott redan nog utblottat. Konungen har isynnerhet blifvit förundrad att prinsen af Hessen vill förklara öfverenskommelsen underskrifven den 16 Oktober och derom draga den mening att honom vore lemnad makt att taga skatt i de provinser, der han under stil eståndet sig AGE höll. Konungen förundrar sig så mycket mera öfver en dylik uttydning, som det icke kan vara prinsen af Hessen obekant att konungen är regent öfver ett fritt folk, som ensamt kan beskatta sig, och att konungen icke kan öfverlemna prinsen af Hessen rättigheter, dem han sjelf icke eger........e...e. Att undvika all vidare tvist förklarar derföre hans maj:t konungen, att hanjskall