Emellertid, så ringa detta än var, gaf det ändå, jemte de nödiga provianteringarna och transporternade omnämda magasinen emellan, anledning till ett särdeles vigtigt handbref från konungen till prinsen, jemte en ny ännu märkligare förklaring å ög tdensammes sida. et var dessa hemlighetsfulla skrifvelser som fallit ned — från sky yD. Brefvet är dateradt Göteborg den 24 Oktober 1788: SMin herr kusinoch svåger! Jag sänder till er min öfveradjutant baron Wrede, som skall öfverlemna-er medföljande deklaration. oe önskar att ni genom er försigtighet och köld förekommer e olyckor, som jag förutser och dem jag snart fruktar att ej längre vara i stånd att hindra. . Hvarmed jag vill befalla eder Gud den högste, förblifvande eder mycket tillgifne kusin och svåger Gustaf.t Deklarationen lydde cOm konungen, för att undvika blodsutgjutelser och facilitera underhandlingen, som de medlande makterna tänkte börja, gifvit sitt samtycke till stilleståndets förlängande, det man tycktes önska, så har hans maj:t aldrig trott att vapenhvilan kunde af fienderna nyttjas att belasta hans undersåtare med pålagor och leveranser af hö, furage och matvaror till fiendtliga armens behof, hvilket skulle göra stilleståndstiden långt skadligare för de inkräktade provinserna än fiendtligheternas fortsättande, emedan i detta senare fall, och fast dessa provinser då blefve en teater för kriget, konungen åtminstone hade fria händer att genom dess vapens framgång beskydda sina förtryckta undersåtare och att tillika lemna dem sjelfva tillstånd att försvara sitt hem och sina egodelar, såsom de dertill blifvit auktoriserade