4 1lerugen art Jlaenburg nar den 2 sist. IFebruari tillskrifvit konung Fredrik ett bref, hvari han tillstyrker denne att. upphäfva riksrådet och helstatsförfattningen samt sammånkalla de gamla historiska ständernatt och. förelägga dem ett författningsförslag, passande för nutida förhållanden, så att den Crena personal-unionen åter Kan komma till stånd. Afven den nya successionslagen bör . underställas slesvig-holsteinska. ständerna. Sålunda, menar storhertigen, skulle uppstå en fäst byggnad, grundad på den historiska rätten. Handlar konung Fredrik icke på detta sätt, så befarar storhertigen af Oldenburg, att tyska förbundet kommer alt anse tvisten stå på samma punkt som före 1851 och 1852 års öfverenskommelser samt att det kan komma till krig. Skulle åter konungens önskade handlingssätt framkalla revolution i Danmark, så kunde han lita på bistånd af de-europeiska makterna. Det utskott, som holsteinska ständerna nedsatt för att afgifva betänkande öfver. regeringens författningsförslag, har nu inkommit med: ett sådant Utskottet tillstyrker ständerna att icke gå in på förslaget om en definitiv orgånisation af monarkien, men att uttrycka, att någon verklig fred i landet ej kan tillvägabringas utan att hertigdömenas gamla förbindelse återställes. Antagandet af den provisoriska lagen för Holstein skulle ställa detta land i sämma förhållande som en koloni och ej betrygga dess finansiella intressen, hvarföre församlingen ej bör gå in derpå. Det tillstyrkes att antaga förslaget till författning för Holstein såsom provisorisk och med vissa ändringar, under förutsättning att det provisorium i afseende på Holsteins. ställning till monarkiens öfriga delar, i hvad det rörer gemensamma angelägenheter, hvilket förbundsdagen beslutat den 8 Mars, 1560, får laga kraft. Slutligen föreslår utskottet att dess betänkande och de afgifna lagförslagen skola meddelas förbundsdagen. Från holsteinska ständerförsamlingen meddelas för öfrigt följande: En professor Hermann i Göttingen, som förr varit anställd vid universitetet i Kiel, har kommit in med petition, att ständerna skola tvinga regeringen att ej vidare begagna dansk poststämpel. I Omkring 900 särskilta petitioner ha inkommit från Holstein om en närmare förening mellan detta land och Slesvig samt omkring 400 petitioner från städerna Noumiinster och Preetz med protester mot en förbundsexekution och önskan att ständerna måtte gå regeringen till mötes i fråga om författningen. Ministern för Holstein hr Raaslöff har förklarat att men icke må tyda hans tystnad i afseende på petitionerna så, som om han gillade deras innehåll. Medlemmen af lagstiftande kåren hr Devinek, hvilken redan åtta gånger varit ledamot af. budgetkomiten, har ej velat medpifva att Frankrikes tillgångar äro outtömTliga, såsom det heter i adressförslaget, ihvarföre hån föreslagit att ordet ingpuisåbles? skulle utbytås mot timmenses4. Den 16 dennes uppträdde han åter, såsom alltid i sina yttranden rörande budgeten, mot det alltmera tilltagande oskicket med de. utomordentliga krediterna; man måste utverka ett senatsbeslut, sade-han, hvarigenom regeringen nödgades. åtnöja sig med de ordmarie Janslagen; statens finansiella ställning måste ändtligen en gång komma ur den ovisshet, som tyckes blifvit permanent; landets representation måste ha rättighet alt besluta om specialiteterna -af :skatteoch kreditbevillvillningen. Det var ej sonnt, att landets hbjelpkällor äro outtömliga, man har fill och med mycket utlömt dem redan, så att 1860 års budget måste: sluta sig på ett deficit. JOm man i adressen ville prisa regeringen för hennes Svisa och hushållsaktiga finanspolitikt,: så vore ju budgetkomitn alldeles öfverflödig (skratt). — Presidenten grefve Morny anmärkte, alt ordet Cintpuisables? ej finge tagas så strängt; det betydde ej, att regeringen kunde med fulla händer ösa ur Hlandets hjelpkällor (lurnm) oeh efter behag fordra utomordentlig kredit; det är för en J hvar klart, att detta uttryck blifvit valdt enJdast för alt i någon mån tillfredsställa nåTtionalstolthetent. — Hr Devinck förklarade: Isig efter denna välvilliga upplysning tillfreds; den allmänna meningen lade i ordet 1 couttömligaX velat se mera än en fras, men skulle väl nu lugna sig, hvarpå en röst anTmärkte, att diskussionen öfver denna fras också tycktes vara. outtömlig. : I Monitören, finner man nu bekräftelse på ii hvad telegrafen för några dagar sedan med-1 delade, att nemligen konferensen i Paris beslutit den franska ockupåtionens i Syrien förlängning med tre månader, eller till den 15 nästkommande Juni... På -kardinal Merlots föranledande och med kejsarens tillåtelse har ett sällskap bildat sig 11 Paris, hvilkettagit de syriska kristnas bej skydd till ein uppgift. Sällskapets ordförande är den för sin mångåriga propaganda för de kristna i Orienten bekante SaintMare Girardin. Såsom det förljudes skall ? sällskapets-första åtgärd. bli att till de europeiska. makterna utfärda en : petition om Syriens fortfarande besättande med franska; . lera korrespondenter från Paris tala om : TI rykten, som lära vara mycket spridda, att de franska trupperna inom. Kort skola lemna : Rom, för att der efterträdas af en brigad pie-. montesare. Patfie vederlägger: såväl detta rykte, som uppgifterna att en storartad deI monstration skulle ha og rumsderstädes d. 14 dennes, hvilken skulle blifvitmed vapenI makt underiryckts Tidningen tillägger, att de. franska militärmyndigheterna vidtagit alla mått och steg för att upprätthålla lugnet i Kyrkoståtens -hufvudstad. Att likväl ANTA sun nada för don francka Annki