Till en vän i viken. Syndabekännelse. — En stor man oeh en stor mans son. — Ett gastronomiskt-historlskt misstag rättadt af den gamle bekante.s — Gastronomi och hundistor. — Hr Crusenstolpe och Aehilles..— Biskop Hedrens talanger, jemförda med biskop. Heurlins och bedömda af Palmer. —sEn f. d. kapten I fråga att bli väktare på Zions murar. — Skatpskytteväsendet. — Svårigheten att få ansvariga befälhafvare, icke ens afhjelpta genom titel, rang och kong): föllmakt, — En liten men välment skärf till Stockholms befästande. — Det Almska läsekabinettety: — Ekebladska poesien, tillämpad på? egendomsförsäljining — Petitioner pr felegraf. Min hjerlefarbror n har verkligen satt mig en smula i förlägenhet, genom att låta införa mitt sista bref i Attonbladet., Icke.så som skulle jag pre-: cist eftersträfva någon plats i regeringen eller hos drätselkoömmissionen. Men jag fruktar att farbrors odiplomatiska öppenhet kan lägga hinder i vägen för en offert, ifall brist P kandidater till lediga platser skulle in-: träffa på ettdera stället. Harmligast är likvisst, att jag ej kan undvika att göra några rättelser i mitt sista bref till farbror, och det sårar alltid fåfängan skall farbror veta. Dock — i likhet med en annan notabilitet skall jag sätta mig på de anklagades bänk, göra nödvändigheten till en dygd, i och för sig?, och bikta mig för att få absolution. I mitt sista bref uppgafs, att den store naturforskaren: Carl von Linnå vår i saknäd af Nordstjernan anno 1778. Jag hade bort gäga att han hyssnämnde år icke saknade denna utmärkelse; ty han var redan då or dets hela bemärkelse höjd öfver alla sljer-. nor öf både guld och glasfluss. Icke enå storkorset af nämnde orden skulledå längre skänkt honom samma glädje, som den: Tila nordstjernan beredde honom några år förut: Emellertid slår detej felt, att då.han undfick denna orden var hans ryktbarhet såsom vetenskapsman inom den bildade verlden mera, erkänd och stod på fastare grund, än börtät ett hundrade nutida Bordstjerneriddares tillsammans. Ja — man skulle till och med kunna uppsala den djerfva hypotesen, att mellan dem och Honom eger den stora skill: naden rum, att hans ryktbarhet vär eränd: lagd långt före, då åter deras ryktbarhet tog sin början med dubbningsdagen. Allt det der är bara advokatyr — stiger f.irbror kanhända. — Medgifves gerna — svarar jag. Men felet var också, att jag tförvexlade den store Carl von Linac med