Aftonbladet – 22 mars 1861, sida 1

eng VESRUNAe, INEUIOr Manga olagenneter oci att dess afskaffande således har starka skäl för sig; men dels bör det icke vara ogörligt att, på sätt i betänkandet antydes, i väsent? lig mån afhjelpa dessa olägenheter, dels torde den kontroll, som ändock studentexamen innebär, vara oumbärlig: så länge läroverken måste, i trots af de ieå många ör upprepade billiga klägomålen häröfver, höjag med sina nuvarande, minst sagdt temligån overksamma eforalstyrelser. Dessutom är det en omständighet; som i betänkandet ife direkt omnämnes, men som härvid är af en ganska stor Vigt. Bland det goda sthdentexamen uträttatär onekligen det ökade erkännande, som efter dess införande tillfallit, de moderna läroämnena, och. hvilket till icke oväsentlig del varit en följd af äfven dessas rösträtt vid betygsgifningen i studentexamen. Skulle detta komma att upphöra och frågan i stället blifva att endast i allmänhet bestämma abiturienternas fmogenhåt för universitetet; så är fara värdt; ja temligen säkert, att denna så kallade Cmogenbet skulle blifva liktydig med skickligti latin och grekiska; och på sådant sätt skulle det gå ganska lätt att bringa vårt elementarläroverk . till. samma ståndpunkt, hrarpå det befann sig för femtio årtillbaka. in likartad syftning spårar man, icke mindre, uti det af läroverkskomiten föreslagna lärareseminarium, hvarom äfvenväl förekomett, såsom oss synes, välbetänkt yttrande i det utlåtande vi gå att anföra. Byckli vis blef ingenting af detta seminarium i följ af ständernas vägran att dertill lerna anslag; och vi hoppas att någon vidare fråga derom, på det sätt nu varit föreslaget, ej -måtte återkomma. — Det ifrågavarande dirqpfionebetänkande lyder som följer: vad först och främst denna vigtiga fråga el ler studentexamens afskaffånde och ersättande genom en s. k: maturitetsexamen vid elementarläroverkena beträffar, har direktionen visserligen icke förbisett de olägenheter, hvilka studentexamen isynnerhet å senare tider förorsakat, och hvilka i komiterades betänkande blifvit rättvisligen framhållna, man kan icke Heller lemna ur sigte det ovärderliga gagn studentexamen ändock gjort till höjande af undervisningen vid våra elementarläroverk; och direktionen har derföre ansett döt i första rummet vara af synnerlig a att. uhdersöka, huruvida ej studentexamen helt enkölt skulle kunna befria sig från de ifrågavarände olägenheterna; och det af komiterade afsedda ändamålet: en grundlig elementarbildning vinnas, utan afskaffande af en institution, som visat sig vara till stor och verklig nytta: De antydda olägenheterna synas direktionen väsentligen hafva sin röt uti tvenne förhållanden, hvilka icke hafva något nödvändigt samband med sjelfva inrättningen af en studentexa: men. Det ena består deruti, att studentexamen; ehuru till en väsentlig del ämmad att utgöra en köntroll på undervisningen vid elementarläroverken; likväl icke ör, i afseende på dekunskafin som dervid fordras, stäld i någon slags lagTe gifven öfverensstämmelse med lärokurserna vid elemmentarläroverken, enär E; K.: Maj:t genöm dess ecklesiastikdepartemenit föreskrifver dessa senare, kanslersembetet vid universitetet åter fordringarna i studentexamen. Och ej nog härmed, är det alltför väl bekant, att fordringårne i studentexamen mången gång bestämts endast af den ene eller andre examinatorns individuela godtycke, så att t. ex. för erhållande af ett någor unda godt betyg eller åtminstone högsta betyget i studentexamen, äskats kunskaper, som äro alldeles fremmände såväl för skollagen som för praxis vid elementarläroverken 0: 8. vV. Lägges härtill, att examinatorerna oftare ombytas, än nyttigt är, och att de mången gång utgbras af personer, som, ehuru de kunna vara anska utmärkta hvar och en i sin vetenskap eler någon viss gren af densamma, likväl torde såkna nödig erfarenhet för sitt värf såsom examinator uti studentexamen, så är lätt att fatta, hvilka menliga följder som af allt detta nödvändigt måste uppstå för studierna vid elementarläroverken. råga blir icke längre bland Tlärjungårne — kanske icke ens bland lärarhe-— att endast ihärdigt och grundligt arbetas utan re mål än det som ligger uti-en god och sär kunskap — långt vigtigare är, att ängsligt söka rätta sig efter de särskilda anspråk; som för tillfället kunna hafva gjort sig Nande vid iversitetet, emedan detta säkrast leder till vinnde af goda betyg i studentexamen. Hvaroch inser huru mycket ett sådant förhållande måste bidraga till befodrande af ytligheti studierna vid elementarläroverken, men direktionen är för sn del öfvertygad, att om fordringätna i studentre blefve noggrant bestämda, på grund af de föresksifna kurserna vid elementarläroyerken, och studentexamri för öfrigt blefve så inrättad; att män, hvad examinatorerna beträffar, hade t påräkna mera både erfarenhet och kontinuitet, än som för närvarande gerna kan begäras, så skulle de öfverklägaäde olägenheterna i ganska väsentlig mån komma att förminskas, ja måHända alldeles försvinna. Ett annat förhållande, som äfven väl medelVart utöfrat ett ganska skadligt inflytande på ementarläroverken, är att studentexamen, ämlad till en inträdesexamen vid universitetet för de ynglingar, som skola der sedan utbildas; med hvarje år mer och mer je äfvenväl till ett slags inträdesexamen till åtskilliga praktiska yrken, såsom militär-, civilingeniör-, skogs-, jägare-; landtmäteri-, telegrafiststaterna n. fl, för hvilka alla studentexamens genominde blifvit uppställd, om ej såsom en allleles ovilkorlig fordran, dock såsom någonting särdeles rekommenderande. Den naturliga följden häraf är, att de Fringe vid ele: rhentarläroverken, söm änina sig åt ylika praktiska riktningar, och af hvilka studentexamen betraktas såsom ingenting annat än ett formelt vilKor, hvilket för vinnande af befordran måste uppfyllas, endast söka att med minsta möjliga Besvär och tidspillan fullgöra detta vilkor; och ingenting ligger då närmare till hands, än att, sedan de genomgått elementarläroverkets mellanklasser, anlita enskilda lärare, som väl studerat in sig i de för. tillfället varande examinatorernas i studentexamen sätt att gå-tillväga i denna examen — och man vet att detta på sednare tider blifvit ett formligt yrke — för att af dem, genom några månaders eller kanske ett års brådläsning, göras skicklige att bestå universitetets inträdesexamen, efter hvars afläggande de genast och för alltid vända universitetet ryggen. är nu de andra lärjungarna se att sådant låter sig göra; och att studentmössan kan vinnas för så godt da intet under om de allesammans ripas al denna feberaktiga oro att endast ju förr desto Hellre komma ifrån elementarläroverket, hvilket så allmänt förspörjes i de mellersta och högsta klasserna och öfver hvars menliga inflytande på studierna komiterade visst icke utan skäl klaga. Men om studentexamen upphörde att vara en sådan slags examen, med ett direkt praktiskt svfte. som här ofvan nämnts — om de