Aftonbladet – 18 mars 1861, sida 3

giivit mer än 100,000 tunnor; det är nu slutadt. Likaså i norra distriktet. UTRIKES FINLAND. : Fundationsbrefvet för den nya sjöoch stapelstaden Mariehamn, som skall anläggas på Öfvernäs bys mark invid Jomala på Åland, dateradt den 20 Februari 1861, har i dessa dagar blifvit synligt. Det innehåller vigtiga stadganden, som afse att af Mariehamn göra en stapelort för den finska grosshandeln, Staden, erhåller nemligen rättighet till s. k. frihamnsnederlag. 9 i fundationsbrefvet bestämmer :. ?De handlande i landets öfriga städer, som. äro berättigade att idka handel på utländsk ort, ega uli Mariehamn hafva upplag af finska produkter och exportartiklar samt dessa till inrikes och utrikes ort förskeppa, samt hålla på nederlag under tillsyn af den tullkammare, som 1 staden kommer att inrättas, alla till. införsel lofgifna varor. såväl för import och förbrukning i fasad, som ock för ånyo utförsel från lan-. et. Österbotiniska ångfartygsbolagets stämma har, enl. Å. U., efter tvenne fåfänga försök: alt i Åbo sammansätta en direktion, förkla rat sig permanent och sändt två deputerade; ull Helsingfors för att utverka kejsarens tillstånd att förflytta direktionens säte till Björ-. neborg. DANMARK. j Regeringen har nu sanktionerat den af: riksdagen beslutade lagen om en jernvägsi anläggning genom Jutland. j Vid en 1 Odense. hållen och af 300 perj soner bevistad sammankomst har stiftats en: fyensk Dannevirkeförening, som skall ar-! beta på att. Södra Jutland och det öfriga Danmark förenas under gemensam konstitutionell författning samt skiljes från all hel-i statsförbindelse med hertigdömena Holstein: och Lauenburg. Enligt bref från -Itzehoe väntas till. holsteinska ständerna, flera tusen petitioner om: återställande af en närmare förbindelse mellan Slesvig och Holstein. En mängd adresser ha från Rendsburg och Altona inkommil; tillständerdeputerade om motstånd mothvarje ; helstatsförbindelse. Prins Christian till Danmarks gemål har !emnat bidrag till en lagerkrans åt Shjeltinnan i Gacta, f. d. drottningen af Neapel. Det ; ogillas af en dansk tidning, att den eventuella tronföljarens gemål deltagit i en demonstration aflegitimistisk-reaktionär syftNOG. ooo. FRÄNKRIKE. Den 11 dennes började diskussionen öfver adressförslaget i lagstiftande kåren. Den öppnades af hr de Flavigny, som häftigt ansrep prins Napoleons Prevolutionära teorier?. Alltsedäån Louis Blanc hade, menade han, .ngenting lika afskyvärdt förnummits i Luxemburgs fredliga salar. Efter honom uppträdde baron David. Han ansåg den italienska enheten. ega föga lifskraft och var icke heller ör konfederationen, om hvilken ingen vill ra talas; likaså ansåg han uppkomsten af en italiensk marin icke gynsam för Frankr.kes intressen; men han var ej heller öfverygad öm, att pålvens kyrkliga auktoritet vehöfde den vyerldsliga makten. Han förslärade Roms sympatier för Österrike genom et med sistnämnda makt afslutna konkoriatet samt genom de deraf uppkomna förnåner, som Rom aldrig kunde vänta sig af rankrike. — Upprättbällandet ef påfvens rerldsliga makt vore icke något franskt inresse. . Påfvens kyrkliga makt vore i hela lenna fråga icke på spel. Slutligen ansåg van. dock den vyerldsliga måktens fall för en olycka. Efter David talade hrr Königswårter och Kolb-Bernard (en af underecknarne af den bekanta ultframontana adress, ör hvars skull Journal Lä Bretagne indrogs). Jen sistnämndes tal väckte så föga intresse, ut många deputerade under detsamma afsnade sig. nonsministern har i anledning af ColletMeygrets alsked, för det han är inblandad den Mireska saken, i ett cirkulär till geieraluppbördskommisarierna förmanat dem ut för framtiden fullkomligt afhålla sig från sörsöperatione och andra obehöriga spekuationer. . Flera arresteringar ha sketti Paris. Utom 3lanqui och Senique, dem Patrie namnger, iro några italienare, tillhörande det exalteade partiet, häktade. Blangui hår: på 22 ir tuttit mer än 21 år i fängelse. Vid denj lmänra amnestien år 1848 frigafs han nemigen och vistades i 3 månader på fri fot. Kompositören Richard Wagner, ar vid sens musik stockholmspubliken i dessa da-! var haft tillfälle höra några profbitar, bar i! Paris råkat ut för en rättegång med entysk i nusiklärare vid namn Lindau, som gjort inspråk på äran att i egenskap af öfversätare af texten tillsoperan Tunnhätser få sitt! vänn utsatt på affischen och pi Jibretton.j ir Lindau bade nemligen jenite en frans-j: nan hr Roche åtagit sig ötversätta pjesen, wilket äfven skedde; men då arbetet å i I i I H : ; : emnades till uppförande, godkände teaterlirektören icke den på blankvers gjorda öfersättningen, hvarföre en tredje öfversätare, hr Nuittier, fick i uppdrag att omarbeta lensamma på rimmad vers. Detta skedde.