ers utrymme). Under 75 öre Riksmynt införes dstryckeriet, Stora Nygatan N:o 21.1 STOCKHOLM den 18 Mars. Demokrater och konstitutionella 1 Preussen. (Från Aftonbladets korrespondent.) Berlin den 13 Mars. Tyskland är teoriernas och doktrinernas land: Hos den förståndigaste tysk finnes alltid en god portion ofruktbar filosofi. Det är det land der man lefvat bort hela årtionden i skolornas och de vetenskapliga systemernas strider och -derpå förlörat en dyrbar tid. Då Tyskland år 1848-börjude att sporras af de utländska händelserna, :befatta, sig med politik och försökte ordna sina egna angelägenheter, blef det professor fråntopp.till.tå. Resultatet var gifvet. I Frankfurt-och Berlin blef det negativt. Sedan dess har landet genom svårt. lidande och under -reaktionens tuktoris hemtat någon lärdom: Blicken har blifvit mera praktisk och riktar: sig. oftare på de gifna faktiska förhållandena... Man :ser hvad som är och bemödar sig att rätta sitt politiska görande och låtande derefter. De liberala partierna ha äfven närmat sig. till hvarandra. Det ofruktbara grälet mellan de liberala och demokraterna, af hvilket endäst reaktionen drog vmst, har tillstörre delen upphört. Med ett ord: Tyskland har tagit ett kraftigt steg fråmåt till praktisk. politisk verksam: het; hvari andra nationer sedån så lång tid tillbaka haft försprång för det. tira Emellertid kunna -ej enstaka återfall uteblifva, såsom det -plägar hända vid dylika politiska utvecklingar. För detliberala par-.tiet är det svårast att afskudda sig. de:filosofiskt teoretiska. reminiscenserna;derpå har det, som tilldragit sig i representantkam.marens; sista . sessioner. lemnat ett nytt. ta-: lande: bevis. Presidenten Simson hade nemt ligen vid framlemnandet af adressen till konungen betjenat sig af uttrycket undersåte. Volkszeitung klandrade detta och erinrade om att det i den konstitutionella staten finnes stitsborgare, mån inga undersåter. Kort derefter E aldade den demokratiskarepresentanten Waldeck i ett föredräg ördetundersåte, men ändrade-sig strax och sade statsborgare, hvilket måhända skedde icke utan afsigt. Detta begagnade nu den alltid taloch stridsfärdige Vincke, för att för egen del tillkänmagifva, att han ansåg sig säsöm sin laglige konungs undersåte: Han gjorde till på Köpet detta på sitt vanliga utmanande sätt, 1 det att han erinrade om 1848 års nationalförsamlings förfarånde, då hon, som ej hade rättighet att bevilja en enda groschen skatt (hvilket dessutom är ett oriktigt påstående enligt vallagen af den 6 April 1545) ändock beslöt skattevägran. Detta utfall af den ryktbare preussiska debatern gjorde ett ganska obehagligt intryck. De demokratiska bladen kastade sig, såsom man kunde vänta, öfver hr von Vincke och . sade honom bittra sanningar. Han vore ingen statsman, som hade sitt mål oförryckt för ögonen och hvarje stund visste att beträda den lämpligaste vägen. Nätionalzeitung går så långt som att benämna oppositionens chef i andra kammaren en retor och en slagskämpe, som blott ser-sin fåfänga till godo, hvilket så mycket mera mäste vara öfverraskande utomlands, som :Nationalzeitung ännu för endast kort tid sedan högligen lofsjungit hr von Vincke för hans oförskräckta uppträdande i debatten om de reaktionära tjenstemännen. Orsaken till denna förändring kan ej förklaras blött genom popularitetsfläktens vindkastande natur, hvarom Virgilius sjunger; denna orsak ligger djupare. De konstitutionella och demokraterna ha, såsom sades, på de sista åren nästan allestädes slutit. sig till. hvarandra. Det gamla partikäbblet var bragt å sido och vensterns båda fraktioner bade vant. sig att rikta sin verksamhet åt nutidens konkreta anspråk. Det är tyvärr att. befara, alt vid de stora val, genom hvilka vår ändra kammare i höst skall förnyas, den fordna tvedrägten åter skall bryta ut. Detta har redan i dessa dagar visat si vidett omval i Berlin, som begiide till följ af den från sina vänner och det liberala. partiet för. tidigt bortryckte Heinrich von Arnims död. e moderat liberala eller s. k. konstitutionella uppställde, gymnasiidirektorn Krech såsom kandidat. Demokraterna agiterade för herr Schultze von Delitsch, en medlem af den fördna nationalförsamlingen år 1848, hvilken under det sista årtiondet enom bildandet af arbetareföreningar och befrämjande af de lägre klassernas bästa inlagt förtjenster, dem till och med hang olitiska motståndare måste erkänna. Olyck-? figtvis här herr Schultze-Delitsch under jäs: ningens tider efter 1848 haft utlåtelser, som oupphörligt förekastas honom afreaktionens denuncianttidningar. Då man t. ex. under diskussionen om författningen behandlade frågan, huruvida titeln Ckonung med Guds nåde skulle bibehållas, yttrade hr SchultzeDelitsch från talarstolen, att man ej borde taga den bankrutterade firman med sig in i den nya tiden. Den demokratiske talaren menade dermed naturligtvis det äbsolutistiska konungadömets firma, men polisorganerna ville ej taga denna förklaring för god. Herr Schultze blef den 7 Mars med 164 röster bland 299 röstande vald till representant... Det konstitutionella partiets motkandidat erhöll. blott 133 röster. Det skall vid herr Schultzes inträde i kammaren visa sig, att hån icke är någon så tarlig republikan och demagog, som junkrarna och polisanhanget vilja förmå folk att tro. Men hela förloppet låter befara, jag upprepar det, ätt söndringen mellan de liberala partiernå vid nästa val skall komma de feodala I) DS JA