Aftonbladet – 16 mars 1861, sida 4
Då jag under mitt vistande i Småland, sednast våren 1833, lärde känna f. d. komministern Gadolin, då nyligen utnämd till själasörjare i Kånna af Angelstads pastorat, åtnjöt han allmän aktning, och ingen syn: lig länk var då flätad i den kedja, som skulle tillintetgöra en redlig mans hela lefnad. Den mörka tidsmålning, hvilken sedermera innefattade såväl början som slutet af dessa långa skiftande kabaler, skulle här icke vara på sin plats. Under de 22 olyckeår, som förflutit sedan hans afsättning, har jag följt denna arma familjs öden och dervid funnit huru både mannen och hustruni outtröttligt arbete sökt utväg till sin egen och sina barns bergning. Långt ifrån att försoffas afmotcångarne, ber hr Gadolin under oförminskad själskraft kämpat emot dem, uppehållen endast af hoppet att en så lång med heder vitsiordad vandel skulle tala för honom. Men hos båda synes kraften vara bruten efter det sista slaget. Ansökningen att återfå prestembetet inlemnades 1857 och det.kongl. jalfslacet föll 1860. Må hr Gadolin kunna oga åtminslone ett hopp tryggadt, det att hvarje andlig mun, som i frid njuter sin tillvaro. skall med en skärf mildra lidandet för den fordne med:
16 mars 1861, sida 4
