jer, att svårligen någon skådespelerska hos oss kan häruti öfverträffa henne. Det finnes få roler, uti hvilka hr Kinmanson så väl vet att framhålla sitt spels förjenster, som just uti Ferdinands, i n ger lerati ett sannt uttryck åt älskarens svärmeri, åt mannens vexlande känslostämninvar och åt sonens billiga afsky för en onaurlig fader. Skulle man vilja anmärka något emot honom, så. vore det hans yttre appträdande som icke. alltid står i harmohi med samhällsställningen och rangen, shuru detta i en rol sådan som Ferdinands lyckligtvis är af mera underordnad betydelse. Lady Milfords svåra och ansträngande rol atföres af mll Forssman bättre än man af an så ung skådespelerska kan hafva skäl att vänta. Man fann visserligen hos henne ofta mycken falsk pathos, men enligt vår tanke röreonade hon ojemnheterna i öfrigt genom det sätt hvarpå hon återgaf den svåra slutscenen i fjerde akten; der qvinnans stolthet vaknär och hon lemnar sin. förnedrande ställning. Man kan dock icke nog ofta lägga mamsell F. på hjertat att egna sorgfällig vård åt sin stämmas beherrskande och utbildning, den är och kommer troligen att förblifva hennes svagaste sida. Hr Stjernström var en god Miller, hvars utbrott af harm och förtrytelse gent: emot den stolte presidenten, hör till det bäst återgifna i hela stycket. Afven i sista akten under scenen med dottern var hr 9. en på en fång öm och sträng fader. Fr Ähman återgaf presidentens rol med måtta och god urskiljning och gjorde honom icke svartare än han är och behöfver vara, hvilket äfven gäller om hr Österberg som hade fått Wurms superlatift skurkaktiga parti på sin del. Fru Gjöreke var Fonka bra såsom fru Miller, och hr Lagerqvist en rolig, om också väl mycket narraktig hofmarskalk. Vi tro dock att dema rol är till någon del misstecknad af författaren, och anse det derföre svårt att af denne lumpne hofkrypare kunna göra annat än en i hög 2rad osmaklig nårr, hvilken Ferdinand aldrig skulle kunna misstänka, om icke hans misstankar förut. voro väckta genom. Louises frivilliga: afsägelse at hans kärlek: Hr och fru! Agardh hade endast ett: par småroler att utföra, men gjorde: dets oklanderligt. : Af detnu sagda finner man at ensemblen -i allmänhet var! god. och ati publiken har skälatt vara belåten medäåter. upptagandet af det i många: hänseenden ut märkta Schillerska ungdomsverket.