Aftonbladet – 15 mars 1861, sida 3

än än som en undersåte, vågade jag fog starka föreställningar och brikade till och med vissa utlåtelser; söri, utan att härröra afövänskap,. nit eller patriotism, varit brottsliga! -Andtligen, sedan vår dispyt varit mycket häftig, beslöt hans maj:t att taga vägen öfver Mariestad och genast sätta sig i vagnen, sägande mig stället för farväl: SVous voulez me faire mourir — je mourrirai, et vo n aurez. pas å me reprocher de netreö Pp mort en roil . . Jag kunde icke återhålla mina tårar, men konungen: var så förbittrad mot mig så all han vägrade mig till och med den tåden att kyssa hans hand, och jag såg konom skiljas ifrån mig med en smärta, somingen-: ting annat än öfverlygelsen att hafva gjort: minskyldighet kundelindra. : Gustaf Il hade som; menniska många svagheter, mt hans själ var få stor som hans förstå Hons hjerta var förträffligt, och i d dömen, då han var lemnad till sig sje oerade en öfvernalurlig precision:och rättvi Hela Europa vet huru konungen helt allena kom fill Göteborgs undsättning och lemnade sina ekipager och sina beqvämligheter på khaliva vägen. Men iå skulle tro att den store konungen, öfverlemmad till så: många olika affekter och uttröttad under vägen, expedierade mig en extrapost med: ett bref, som bevisar att han var värd att: befva så många vänner som undersåter, ! Uttrycken i detta bref äro så smickrande at jag ej bör sjelf upprepa dem — — — Den vidsträckta makt konungen lemnade: mig att i allt göra och låta som jag för: 2odt fann, ijente till föga nytta uten penninoar och folk — — — För utt ve tal och påskynda organisationen af dulalmocen! reste jag sjelf upp till Falun och var lyck: ) lig nog att updanrödja samt jemka flera: omre