Aftonbladet – 15 mars 1861, sida 2

nerha under general Diäring blefvo formerade i kolonn med trupper på denna sidan bron. Tredje bataljonen utgjorde piketer för att :betäcka -batterierna och en liten skogepark på höjden, der de blefvo sutinerade af några husarer: Sedan dessa hotande arrangemanger blifvit vidtagna, skickade prinsen af Hessen en officer till öfverste Tranefeldt och uppfordrade honom att gifva sig som krigsfånge. Men nyss förut, nästan i samma stund som affären skulle begynna, anlände general Hjerta sjelf till lägret. Nu, — tänkte säkert mången af de svenske krigarne — blir här en hvälfning som återskänker hedern åt de svenska vapnen!4 Men dessa tankar och förhoppningar förstummades, då generalen frånsade sig befälet). Det uppstod då en förfärligt kinkig och trängande öfverläggning om hvad som skulle göras. Öfverstlöjtnant Friesendorff rådde till reträtt, och med anledning härat lät general Hjerta tre gånger slå appel för att få tala med prinsen af Hessen, men fick intet Svar. I stället förnyade ER sin uppmaning till öfverste Tranefeldt med den hotelse, att om han ej. med sin trupp gåfve sig, skulle kanonaden inom fem minuter begynna. Öfverstens svar var detta: Om han anorepes skulle hart försvara sig, men han hegärde derjemte att få oantastad draga sig tillbaka. : Han hade likväl så punktligt lydt sina order att icke lossa första skottet, att han lät general Mansbach omringa sig. — Såsom vi veta hade denne med sina bataljoner öfver den lilla stigen till venster om bron klättrat Sörbygds-vägen uppför klippofna. Det säges att ban, varit vägledd x) Holmberg, Bohusläns Hist. och Beskr. del. 1 sid 170.