Aftonbladet – 15 mars 1861, sida 1

STOCKHOLM den 15 Mars. Genom den k. kungörelsen angående frivilliga skarpskytteföreningar har den första fråga, som hvarje redan bildad eller ytterligare sig bildande förening för vapenöfning d har att för sig uppställa blifvit den, antingen de vilja underkasta sig de i kungörelsen uppställda hufvudgrunder som utgöra vilkor för att skarpskytteförening skall af K. M. anses såsom en del af nationalförsvaret och kunna vända sig till regeringen med framställning om särskilta åtgärder till befrämjande F föreningens syftesenliga verksamhet, eller om Ide vilja anses såsom endast enskilta sällIskap. Det är också denna wvigtiga fråga som i morgon blir föremål för öfverläggning och, beslut vid det sammanträde, som är utlyst med ledamöterna i Stockholms frivilliga skarpskytteförening. Det är temligen gifvet, att lokala förhållanden: måste på hvarje särskild. ort bestämma, huruvida det kan ifrågakomma att shita sig till den första kategorien af skarpskytteföreningar, nemligen sådana som underkasta sig. de uppställda hufvudgrundernay,:. likasom det måste bero på den enp-. skildes: individuella ställning, om han kan ikläda sig de förpligtelser, som åtfölja inträdet i en till denna kategori hörande förening. På sådana orter åter — och till.dem räkna vi de större städerna och i allmänhet kust: städerna — der de lokala förhållandena medgifva omfattande af hvilketdera af de båda alternativerna som helst, synes man hafva att öfverväga de fördelar eller olägenheter, som med: hväårdera kunna vara förbundna, samtatt. tillse hvilketdera som kan anses bäst främja det afsedda ändamålet; förvärfvandet af vapenskicklighet för, att kunna i farans stund medverka till fosterlaridets försvar. : Vi ha redan vid den kongl.:kungörelsens meddelande: uttryckt den åsigt; att de afK. M:t-fastställda grunderna, då de öfverlemna åt de föreningar, som vilja anses officielt erkända, full rätt att ordna sina egna inre angelägenheter. efter frivillig öfverenskommelse; då föreningsmedlemmarnes:; ställande under : -krigslagen inträder : endast mär de äro tilk: krigstjenst uppbådade samt äfven i detta fall endast med den inskränkning, att ingen kroppslig bestraffning kan ifrågakomma; då ingen tjenstgöring i fredstid af dem fordras; då de sjelfve få bestämma det område, inom hvilket de vilja tjena i krigstid; och då den åt K. M:t förbehållna rättigheten att utnämna befälhafvare är begränsad . inom det af Tföreningarne sjelfva upprättade förslag, så böra några synnerliga betänkligheter icke möta att underkasta sig de fastställda hufvudgränderna, såvida föreningarne i sina stadgår vederbörligen definiera och bestämma den makt, som skall tilldelas öfverbefälhafvaren såsom vilkor för det ansvar honom pålägges. ; ÅA andra: sidan är otvifvelaktigt, att det understöd af olika art, som: regeringen är i tillfälle att lemnade officielt erkända föreningarnc, ken i väsentlig mån underlätta och främja deras verksamhet. Rege: ringen har i sin makt beviljandet af en mängd förmåner, som för staten innefatta föga eller ingen uppoffring, men hvilka det för föreningarne kan bhfva en stor lättnad att erhålla. Frågan om exercisgevär har, säsom man vet; redan länge varit å bane och är ingalunda ovigtig. Beredandet af plats för skjutbanor, plats för öfningar i större trupp, tillgång på instruktörer 0.:s. v. äro omsorger, som regeringen torde ha i sin makt att väsentligen underlätta. Att regeringen varit berättigad att för meddelandet :af sådant understöd och bistånd, der det finnes kunna lemnas, uppställa vissa vilkor, är otvifvelaktigt, och re dessa vilkor erhållit den karakter, som i kungörelsen den 8 Mars, tro vi det vara ganska välbetänkt af dem, som för öfrigt finna sig kunna åtaga sig de förpligtelser, som genöm dessa vilkor påläggas, att genom bildande af officielt erkända föreningar bereda åt nationalbeväpningsrörelsen det understöd, som derigenom kan vinnas; allt naturligtvis under förutsättning. att vilkoren för utträde från föreningarne blifva sådana, att man icke allt framgent är bunden af: förpligtelser, hvilka man under: förändrade individuella förhållanden icke finner sig kunna uppfylla. : vad åter angår den stälining, i hvilken de enskilda sällskaperna för vapenöfning skulle komma, så synes det som yttras i kungörelsen derom, att de icke kunna ingå i beräkningen af landets försvarskrafter, väl böra vara så att förstå, att K. M. icke anser sig berättigad att dem påräkna och derföre icke kan taga dem i betraktande vid en uppstående fråga om folkbeväpningens användande. Men att den våpenskicklighet, som förvärtvats genom öfning i ett enskilt sällskap icke skulle kunna komma fäderneslandets försvar till godo, kan naturligtvis icke med detta ; yttrande afses. Om vid fredsbrott ett så och så stort. antal personer anmäler sig, tillkännagifvande att de förvärfvat vapenskicklighet genom öfning i enskilt sällskap; kan man. vara förvissad att deras tjenst icke blir försmådd. Förhållandet blir helt enkelt det, att de först då inträda i de officiella skarpskytteföreningarne, ifall de vilja inskränka sig dertill, eller i den aktivå armen om de vilja och kunna i densamma ingå. Ur den synpunkten synes alltså ingen betänklighet möta för bildande af enskilta väpen(n ge kaDer på orter, der man icke finner det lämpligt ätt bilda en-officielt anmäld förening, lika litet som de personer, hvilka icke finna sig kunna ikläda sig de förpligtelser, som äro förbundna med inträdet i en sådan förening, men likväl kunna önska förvärfva vapenskicklighet, böra af rören sådan betänklighet Tåta afhålla sig från vapenöfning i enskilt sällskap. Man må icke glömma att det kan inträda olika grader af fara och krigs