Aftonbladet – 14 mars 1861, sida 3

vet, vid hvars ankörist kombinerade rörelsrr, bland montenegrinerna och andra slaviska folkslag i de angränsande turkiska profvinserna skulle utbryta. ITALIEN. Från Turin telegraferas den 7 dennes, att kamrarne med 219 röster mot 23 valt Ra: tazzi till president. Debatterna uti franska senaten sysselsatte den allmänna uppmärksamheten så lifligt, att intresset för la andra tilldragelser nä-7 stan blifvit alldeles undanträngdt. Det berättas, att konung Victor Emanuel, genom en egenhändig skrifvelse från kejsar Napoleon, åter blilvit krigiskt stämd. Men grefve Cavour delar ej sin kunglige herres krigslust, utan önskar uppskjuta kriget så länge: som möjligt, fastän äfven han gör allt för att rusta nationen. Uti södra Italien börjar man att uppbåda trupper, men åtnöjer sig med, att blott kalla två åldersklasser under! fanorna, då deremot i landets öfriga delar alla disponibla åldersklasser, uppbådas så vidt blott reserverna räcka. Grefve Cavour skall xa af den öfvertygelsen, att ett krig under opp :t af detta år blott är att befara i den hauudelse, att Österrike går anfallsvis tillväga, eller att oförmodade tilldragelser framkalla en europeisk förveckling. Några dagar efter sin ankomst till Rom, mottog Franz II general Goyon och franska officerskåren. Exkonungen af Neapel höll vid detta tillfälle följande tal: Generall I! det ögonblick, då i lemnade Sr idsåg jag, huru ohjelplig min belägenhet var. I det jag försvarade mig vid -Volturno och Garigliano och slutligen inneslöt mig uti Gaöta, var min enda tanke att, så mycket jag förmådde, hämnas armåns, landets och min ätts ära. Såsom soldat anser jag mig j hafva uppfyllt min pligt, och jag är stolt deröfver. Nu vill jag förgäta alla dem, söm varit orsaken till så mycket ondt och blott bevara det ädla minnet af mina IL vapen kamrater, som för detta ändamål offrat allt; och det gör mig ondt, att jag måste skilja; mig från dem. Messinas citadell, som enligt gårdagens! telegram kapitulerat beskrifves uti en korrespondens från Messina som följer: Messinas hamn bildas genom en låg landtunga, hvilken likt en krökt armbåge sträcker sig ut i hafvet från öster till vester i form af en lie. Der; hvarest landtungan kröker sig i hafvet, ligger citadellet. Dess anläggande börjades efter kriget mot Spanien år 1674, ! men det demolerades åter, 1 följd af freden; i Nimvegen. Tysken: Karl från Nirnberg,! en berömd arkitekt, hvilken uti Flandern j studerat fästningsbyggnadskonsten efter Vauni bans system, uppförde derstädes ånyo em, fästning, som blifvit ansedd för en af dej starkaste i Europa. Hufvuddelen bildar en pentagon (femuddigt stjernfäste) samt är; genomskuren af orafvar och kanaler, full-j ständigt betäckt af bastioner, lavetter m. m., och försvaras af öfver 300 kanoner. År 1848 förstärktes -fästningsverken medelst flera framskjutna batterier, särdeles mot hamnsidan. . Nämnde år besköts staden från ci-1 tadeilet och blef delvis antänd, hvarigenom j. den föll i Filangieris händer, hvarmed sicis : lianska kriget slutades.? POLEN. Från polska gränsen skritves den 2 Mars: Sednare berättelser från Warschau innehålla ; närmare upplysningar om de timade händel-!. serna. .Regeringen egde redan sedan läng tid 4 tillbakakännedom om, att en politisk förening i finnes, i hvilken alla de högre samhällsklasI serna ej blott i konungariket, utan äfven i de öfriga polska landskapen deltaga, samtil har till och med lemnat andra NE ; upplysning om föreningens medlemmar, Li-1( kasom man i Posen valde detagronomiska,!; valde man i Warschau landthushållnings-1; sällskapet till den synliga firman, för atti, undvika det uppseende, som hela landtadelns : närvaro i hufvudstaden eljest skulle ha gjort. 11 Den 21 Febr, voro nära 900 medlemmår af sällskapet samlade i Warschau. Ett ickelj ringa antal af de äldre och betänksammare j adelsmännen togo agronomien på fullt all-j4 var och behandlade ämnena grundligt och, utförligt på sammankomsten, hvilket ickej; behagadeagitationspartiet, hvarföre det också , aflägsnade sig, I enskilta rådplägningar,som öfverallt föreföllo, lär det öfvervägande i; flertalet af de äldre ha varit af den åsigten, l; i 7 t g att man borde vänta, samt att en resning icke kunde krönas med framgång, om ej Ungern och Galizien förutgått med sitt exempe och isynnerhet upproriska röre!ser i Turkiet tillräckligt sysselsatt Ryssland. De exalterade voro deremot af den åsigten, att upp roret äfven kunde gå motsatt väg; om blott början gjordes någonstädes, så skulle det strid, sprida sig. De beslöto derföre att känna sig för med en demonstration den 25 Febr., Ii såsom årsdagen af slaget vid Grochow. Pro11 klamationer till folket att värdigt fira det, fallnas minne trycktes, och oförsKräckta stu: f denter uppklistrade dessa på husknutarna;1t hvarvid likväl en student blef arresterad och1t skall ha afgifvit en omfattande bekännelse?l; Allt efter den sympati saken vann hos mängs I den, ville man åtnöja sig med dödsfestents eller: gå längre. Den ryska militären var ill .ysthet sammandragen, men skulle först om verkliga excesser begingos, gripa in. Detir ifriga är bekant. Ål Så långt denne korrespondent. En annan, skrifver från Weichseln till Österr, Zeitung: 1 cRörelsen i konungariket Polen har: sedanc lera månader tillbaka antagit en karakter, som föranlät den ryska regeringen att till och