Aftonbladet – 14 mars 1861, sida 2

pr — or prodartyr Ad eng np ng RN SR RR 5 len, hvarigenom, i händelse af bifall till nämde insökan erhålles, stockholmsposten skulle nära tt helt dygn tidigare hit ankomma. Denna insökan understödes ock af invånarne i Simtuna ch Torstuna härader, hvilka derjemte anhålit om en poststations inrättande i Karleby af Simtuna socken. Nås RA — Rörande den aflidne prosten L. L. Le-1 tadius torde följande biografiska notiser förjena att omnämnas: ; Han föddes i Arjeploug af Piteå Lappmark len 10 Januari 1800 af föräldrarne bergstogden vid Nasafjells silfververk Carl Lrzestadius och Anna Lena Jansdotter; undervisad hemma af öräldrarne i nödiga kristendomsstycken, flyttade van vid åtta års ålder till Qvickjock af Luleå Lappmark, hvarest han jemte brodren Petrus Laestadius erhöll vidare undervisning afen äldre roder, dåvarande komministern i Qvickjock, magister Carl Eric Leestadius, hvarefter han jemte brodren Petrus Leestadius skickades till Hernösands gymnasium i slutet af September 1816; efter att hafva genomgått Hernösands gymnasium, företog han en botanisk resa i slutet af Juni 1819 genom Ångermanland, Medelpad, Jemtland och derifrån öfver norska sränsen till Trondhjem samt vidare norrut längs efter norska kusten till Veffenfjord, samt derifrån öfver norska fjellryggen till. födelseorten Arjeploug, hvarest han inträffade i September 1819. åsom varande i fattiga omständigheter och försedd med endast 50 rdr rgs för hela resan, måste han utstå många äfventyr, vandra till fots och sjelf bära sin packning, stundom följa med posten och dervid vaka flera nätter. : Dock upptäcktes under denna resa en för Skandinaviens flora ny ormbunke. År 1820 företogs återigen en botanis resa från Arjeploug till Qvickjock, hvarest upptäcktes en för Skandinaviens flora ny art kattfot (Gnaphalium Carpathicum, W:g). Efter ankomsten till Upsala höstterminen 1820 fortsattes studierna vid universitetet, hvarefter återigen en botanisk resa till Luleå Lappmark, med understöd . af vetenskapsakademien, företogs om sommaren 1821, under hvilken resa åter upptäcktes tvenne för Skandinaviens flora nya starrarter. Om sommaren 1822 företogs en botanisk resa genom södra Sverge i sällskap med professorn Wahlenber , hvarunder ritades åtskilliga figurer för svensk botanik. Om sommaren 1823 företogos åtskilliga botaniska exkursioneri Norrbotten och Piteå Lappmark samt om sommaren 1824, med reseunderstöd af vetenskapsakademien, en botanisk resa genom Westerbotten, Anger: manland och Medelpad, hvarvid upptäcktes tvenne för Skandinaviens flora nya vextarter. Om sommaren 1825 reste han som missionär i Piteå Lappmark och besökte lapparne i deras kåtor ända till Saltenfjord, hvarvid äfven botaniserades och upptäcktes en ny vextart för Skandinaviens flora. Ifrån år 1826 till 1849 har han varit stationerad som pastori Torneå Lappmark, under hvilken tidåtskilliga botaniska exkursioner företagits till norska kusten samt till Haparanda, och vid hvilka åtskilliga nya upptäckter blifvit gjorda i botaniskt hänseende. — Till de presterliga meriterna tillägges att han blifvit utnämnd till kyrkoherde i Pajala konsistoriella astorat den 27 Oktober 1848.Bland de af trycet utgifna afhandlingar märkas: Tåluts Suptsasah eller en biblisk historia på lappska språket, tryckt i Hernösand 1844; några tryckta predikningar på finska språket, tryckta i Piteå, samt dessutom månadsskriften Ens ropändes röst i öknen, tryckt i Piteå i tre årgångar. Han inträdde i äktenskap i Mars 1827 med nybyggaredottren Brita Cajsa Allstadius från Qvickjock, af hvilket äktenskap föddes femton barn, af hvilka 11 ännu lefva. (P. T) ne Bete bön KU PL föga Pp pan nd) beg fond RR för jan nt Jo NA TA NG PN bg Vr lt JO OD Ft ce ön — Rörande den Göteborgska hypoteksföreningens bolagsstämma d. 9 meddelar nu Handelstidningen följande närmare redogörelse: Till denna sistl. lördags f. m. utlysta bolagsstämma hade ett antal ledamöter af föreningen infunnit sig, representerande ett delaktighetsbelopp i föreningen af närmare 1,300,000 rdr. Sedan direktionens ordförande, häradshöfdingen Hessle, blifvit utsedd till ordförande för stämman, föredrogs öfverläggningsämnet för dagen. med uppläsande af det uppgjorda förslaget till förordning angående en Bilan hypoteksbank ör riket Jemte detsamma åtföljande förslag till förordning angående de allmänna grunder, som vid hypoteksföreningars bildande och framtida verksamhet skola till. efterrättelse gälla, äfvensom ock den från kongl. finansdepartementet utgångna skrifvelsen med uppmaning till före ningarnes direktioner att inkomma med yttrande i ämmet. I den öppnade diskussionen, som fortgick till närmare kl. 3, deltogo, utom ordföranden, kapten Berg, hrr C. F. Wern, A. H. Evers, Dyrsen, Proschewitz och S. A. Hedlund. Då vi blifva i tillfälle att i dess helhet meddela det fullständiga och motiverade utlåtande; som direktionen, på grund af bolagsstämmans beslut, kommer att ofördröjligen afgifva, inskränka vi oss till att här i största korthet redogöra för de mot det upplästa förslaget gjorda invänningar. På samma gång man enhälligt godkände den grundtanke, som föranledt förslaget till en allmän hypoteksbank, :;emligen att åstadkomma likformighet i afseende å svenska obligationer, ogillades den centralisering, som här vore i fråga. Det ansågs allmänt ofördelaktigt, att de särskilta föreningarne skulle komma att blifva beroende af ett embetsverk i Stockholm — ty derpå ginge förslaget ut — då man icke saknade erfarenhet af huru sådana mången gång skötas föga tillfredsställande (der anfördes exempelvis allmänna brandförsäkringsverket) . Under det att föreningarne hittills på egen hand uppgjort sina lånetransaktioner, dervid man mer än en gång kunnat t. ex. på kursförhållandena, bereda delegarne fördelar, skulle man nu öfverlemna si obetingadt åt hypoteksbanken, utan att ens rådfrågas om man ginge in på lånevilkoren. Det vore sålunda att afsäga sig all sjelfbestämmelse, till stort men äfven för den kommunala anda, som i och för dessa ärender uppstått i orterna. Vidare anmärktes att vilkoret om inbetalning af 4 proc. å teckningsbeloppet, äfven om en förening ej uttagit något lån från banken, blefvei praktiken outförbart. — Huru skulle, då en äldre förening för ett nytt belopp i banken ingår, förvaltningskostnaderna mellan de gamla och nya delegarne delas? Då den åttondedels procent, som skall aflemnas till hypoteksbanken, i och för dess förvaltning, motsvarar en kapitalrabatt för 40 år af 2, proc., borde hypoteksbanken åtminstone betinga lånemr på 2 ar bättre vilkor, för att låntagarne dermed skulle komma i åtnjutande af samma vilkor som nu. Vidare anmärktes, att för säkerhetshandlingarnes förvarande borde nödvändi t särskilt tjensteman på hvarje ort anställas, då hvarken räntmästare eller tjensteman med annan befattning kunde ega tid att tillhandahålla, såsom behöfligt är, dessa handlingar åt allmänheten. Vidare upplystes att i och med det nya förslaget delegare Skulle beröfvas förmåner, hvilka blifvit dem vid inträdet i föreningarne garanterade, t: ex. att då halfva BOR på ett lån blifvit amorteradt, erhålla nytt lån till det amorterade beloppet, på samma säkerhet. Då denna gan-. ska väsentliga förmån blifvit delegare tillförsäk4, d, så ifrågasattes det huruvida konung och fa RE La PRO EESG SU NE SN f l f 1 f t f i 1 Il