Aftonbladet – 13 mars 1861, sida 1

förspordes, uti mycket skrufvade ordalag förnekades i de ofticiösa bladen: ministeren har uppträdt inför de holsteinska ständerna och Jofvat att, utom de inskränkningar i Danmarks konstitutionella frihet, som redan fruktlöst. egt rum, i ändamål att Tyskland skulle? finna sia belåtet med och holsteis narne kunna trifvas i den danska helstaterg den skall söka ytterligare genomföra en ny stor inskränkning, genom helstatsrepresentationens fördelande i tvenne kamrar och inrättandet af en pärskammare, i aseende på hvilken man icke otydligt låtit förstå, att den skulle bli så sammansatt, att förbundsdagen och den holsteinska aristokratien skulle kunna ha skäl att bli belåtna och så att denna kammare skulle fullständigt neutralisera de beslut, som den frisinnade joch dansksi.nade majoriteten utinedra kam) maren kunde komma att fatta. Allt detta och mer till skall aristokratien och -byråkratien i Holstein få, om den blott vill: använda sina bona officia i Frankfurt och Berlin, för att ingenting derifrån må företagas, -som kan bringa sakerna till ett afI görande nu; utan att detta helstatsexperi.I menterande, på hvars framgång ingen menniska shvarken i Tyskland elier Danmark tror, må-kunna fortsättas ännu någon tid — kanske om lyckan är god ända till dess Jatt en .mindre danskoch frisinnad koI nung: kommer att intaga thronen och då I det måhända kan bli en ssöjlighet att från en dansk regerings sida göra så stora uppoffringär i afseende på danska folkets frihet : och: nationalitet, att tyska förbundsdaigen och, de holsteinska aristokraterna-icke kunna ha någonting mera att önska; utan I gerna ..gå in på den definitiva organisatio-Jnen af en -helstat, der de utan gensägelse I kunna spela herrar. Vi .ha i en föregående artikel vidrört de åsigter, om helstatens omöjlighet och förderflighet, som den nuvarande: danska midnisterens ledare under sitt föregående poli: Ttiska: lif omfattat. Det: är som förfäktare Jaf sådana åsigter, såsom talentfulla representanter af en nationell och frisinnad dansk politik, . som :de förvärfvat det anseende och I den; popularitet, som mäktat lyfta dem upp till ,.ministerpoåterna: Man :skulle kunnat länka sig, ått dessa män, —ilikhet med Cavour. — skulle: blifvit sin föregående bana I trogna, att de skulle gjort allt för att höja det -danska nationalmedvetandet och deri söka det bästa stödet för den nationella. poTlitik,. hvilken de så väl visste och så klart d visat vara den enda; som kan: ha någon utsigt till varaktig framgång, och att de på samma gång de iakttagit all nödig moderation och: försigtighet, tillika skulle visat det mod, den enlighet och energi samt offentligen handlat och talat på det öppna, rediga och enkla sätt, som skulle varit egnadt att ingifva Europa aktning och symatier och lifvande inverka på danska folkets: sjeltkänsla. Men: det är ondt om Cavourer i Norden, der de för närvarande så väl skulle behöfvas. ;Den store italienska statsmannens nationella, på en gång så kloka och djerfva olitik, som bryter. med alla de gamla trångröstade diplomatiska. småfinurligheterna; allt det traditionella pedanteriet,. är någonting extraordinärt, och man har i stället allt. för många exempel på, huru s. k. nationens män, då de lyckats komma till styret, sjelfva med all gevalt söka ge sig pregeln af parvenyer, genom alt visa förnämhet och likgiltighet vis å vis de grundsatser de förut med hela sin kraft förfäktåt samt imitera alla de gamla stockdiplomatiska olaterna, hvilket ungefär kläder dem lika bra som när man tager en duktig bonde, kläder af honom den nationalärägt, i hvilken hån tager sig så väl ut, och sätter på honom frack, bröstkrås och glacthandskar. De ledande personligheterna inom det nuvarande danska kabinettet synas numera hysa mycket ringa tankar om folkopinionen i Danmark, ehuru det är den, som bragt dem till styret; de synas icke ha funnit det angeläget att söka ett stöd för sin politik hos en kraftig nationalvilja. Tvertom vill det synas, som skulle de vara mycket rädda för hvarje kraftyttring af den danska nationalandan, och som skulle deras bemödanden företrädesvis gå ut på att visa byråkratien och de prinsar, som i Danmark representera framtiden, att de trots sinanationella antecedentier icke äro så farliga, utan kunna sätta sig in uti den gamla diplomatiska slentrianen lika godt som trois några Moltkar eller Reventlowar samt tillika kunna vara så ifriga helstatsmän, att man framdeles icke behöfver gå öfver ån efter vatten och rycka hr v. Scheele från hans idylliska lugn i Pinneberg, utan att de i en. framtidens helståt, der dansk frihe blifvit alldeles utplånad, mycket väl kunna taga sin plats 1 en minister tillsammans med hvilka holsteinska notabiliteter som helst, liksom de nu redan sitta tillsammans med hr Theophilus Raaslöff, hvars rentaf sehleswigholsteinska tänkesätt äro allmänt kända. Det är långt ifrån vår mening att dess ledande personligheter ) skulle kunnat och bort bröstgänges uppträda emot helstatsförfattningen. De kunde icke med ett slag annullera den bekanta kungörelsen af den 28 Januari 1852, mot hvars helstatskonseqvenser de en gång så bestämdt uppträdt; de måste tills vidare antaga den såsom nägot bestående och söka efterhand leda till det bästa de faktiska förhållanden som derutur redan utvecklat sig. Men detta är någonting helt annat än att med full insigt derom, att dessa förhållanden omöjligt kunna bära sig, ändock göra högst väsentliga uppoftringar af danska folkets frihet och värdighet, för att i det längeta försöka galvanisera in ett slags lif uti institutioner, som a REAR hans LIA 2 dra VARIT dä oc: OA kb