Aftonbladet – 11 mars 1861, sida 1

AE Re eRIEe RWS BRVES SR BISETSE köt Mystiska befordringsgrunder-. Hemlighetsfulla krafter röra sig på vissa håll inom vårt samhälle. Man har alltemellanåt anledning att ana deras närvaro, men någon gång framträda deras verkningar så åtagliga, att det blir publicitetens pligt att ästa folkets uppmärksamhet på deras tilivaro, på det den allmänna meningen och, om så behöfves, folkets representanter må öfvervaka, att lag och rätt icke sättas till sido för några i mörkret smygande makters inflytande. Vår uppmärksamhet har för tillfället blifvit riktad åt detta håll genom ett befordringsmål, visserligen icke rörande någon särdeles vigtig och betydande plats i samhället, men så mycket märkligare genom det sätt, hvarpå det blifvit behandladt och de krafter som kunna spåras dervid ha varit i verksamhet. Vi redogöra här kortligen för sammanhanget. Till återbesättande af den efter aflidne majoren Hjertman ledigblifna magasinsförvaltaretjensten vid Kristianstads och Torsebro kronomagasin hade hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kristianstads län ej mindre än sju sökande anmält sig, ehuru årliga lönen uppgifves vara blott 700 rdr jemte 50 rdr hushyresmedel. Den 4 April förlidet år sätter sig landshöfdingen och låndssekreteraren ner och upprättar förslaget, ty tjensten skall af kongl. statskontoret tillsättas. Ett kongl. cirkulärbref af 1799 stadgar att vid förslags uppgörande, till återbesättande af syssla af rägavaralide beskatfenhet skall på enahanda sätt förfaras som vid förslags afgifvande i fråga om krönofogdars och andra uppbördsmäns tillsättning. Sedan landshöfdingen nu dels underkändt två ingifna ansökningar såsom med formfel behäftade, dels förklarat en sökande inkompetent såsom liggande under konk och en annan, hvilken för sjuklighet alltsedan 1853 icke hade kunnat -sköta sin ordinarie tjenst, mindre lämplig och dessutom såsom ej -hafvande idkat studier, oberättigad att nu ifrågakomma, vitsordas att öfriga sökande idkat studier och undergått akademiska examina. Bland dessa uppfördes på förslaget i första rummet stadskassören tjenstförrättande magasinsförvaltaren 8. D. Möller, som i 23 år, från 1836 till innevarande tid, ?upprättat alla de räkenskaper som öfver krönomagasinet förekommit och under samma tid flera gånger varit förordnad att tjensten förrätta, dertill sednast af kongl. statskontoret.? Möller undfick äfven landshöfdingens amplaste förord till tjensten på grund af sin synnerliga ordentlighet och pålitlighet. På andra förslagsrummet uppfördes landskontoristen H. G. Back, emedan han likasom Möller aflagt examen för inträde i kameraloch räkenskapsverken och dessutom förrättat tjenstebefattningar, dermed räkenskaper äro förenade. På tredje rummet uppfördes, dock utan all motivering, läraren vid hertig Carls skola i Kristianstad, hofsekreteraren, danske vicekonsuln i nyssnämnde stad, riddaren af danska Dannebrogsorden H. L. Ahlberg. Enligt hvad af. handlingarne kan inhemtas består hr Ahlbergs meriter deri att han 1831 tagit studentoch teologisk examen, påföljande året svensk och latinsk examen pro studio juris, under åren 1840—42 examinerats i italienska, franska, tyska, engelska, spanska och portugisiska språken, allt med vackrå betyg, 1846 tagit praktisk pedagogisk examen med betyget adprobatur. 1854 erhöll hr Ahlberg i anseende till ådagalagda kunskaper, väl vitsordade nit och skicklighet samt i öfrigt betygade vältörhållande? kunglig fullmakt såsom hofsekreterare, och antogs 1855 af danska konsuln i Malmö till dansk vicekonsul i Kristianstad. Öfver det sålunda era förslaget besvärade sig åtskilliga, hvilka ansågo sig dervid förbigångna. Landskanslisten Cronvall, utesluten från förslaget på grund af sjuklighet, erinrade att han i 30 år varit ordinarie landskanslist, hade åtskilliga gånger vid landssekreterns jäf eller frånvaro bestridt dennes nedan och 1839 inför konungens efallningshafvande tagit kameralexamen samt dervid erhållit vackra vitsord för skicklighet till kronofogdeoch häradsskrifvarebefattning; derjemte hade han (1844), då magasinsförvaltaretjensten var ledig, bland sju sökande af statskontoret fått vitsordet att Sendast major Hjertman och Cronvall vid tjenstens tillsättning kunde ifrågakomma. an medgaf sig väl vara sjuklig, men derföre ej oförmögen att sköta tjensten, och beträffande den omständigheten att han ej på några år tjenstgjort å landskansliet, ernade han dermed ej heller vidare befatta sig så länge sådant var af hans fria vi beroende. Han . ansåg sig ovilkorligen till rum å förslaget berättigad, men framställer likvisst sitt yrkande i särdeles humana ordalag. Så är dock icke förhållandet med en annan klagåhde, hofrättsaktuarien, v. häradshöfdingen G. G. Wetter: att formfel skulle förekomma i hans ansökningshandlingar bestrides med stor fyndighet; vidare framhåller han naturligtvis med lika stor omständlighet sina egna meriter och erinrar att han tagit både juridisk och kameralexamen, då deremot de två första å förslaget uppförda blott tagit sistnämnda examen, och dentredje (Ahlberg) allenast Cgamla studentexamen — en obetydlighet i förhållande till nutidens rg studier och bildning4 — jemte pedagogisk examen, med betyget approbatur såsom blifvande apologistlärare: att Möller tills vidare hade förordnande att bestrida tjensten, ansåg klaganden vara blott en tillfällighet och ej så stor merit att förord till tjensten derföre bort tilldelas honom; erinrande dessutom dels att öfriga medsökande ej varit i tillfälle att visa huru noggrannt och ordentligt de kunde sköta befatiningen, dels ock föröfrigt att magasinsräkenskaperna icke heller voro svåra att föra. Mot Möller