Aftonbladet – 9 mars 1861, sida 2

Samtlige madamerna funno visheten i detta råd och föresatte sig att, sävidt deras nåtur:sådant medgaf, äfven följa det. 7. Julia Konstantia. — Inqvarteringarnes inverkan på det husliga lifvet.— Vackert drag -af en fiende. Under tiden, medan allt detta tilldrog sig låg ett armt modershjerta på en oupphörligt marterande sträckbänk. Innan den afgörande dagen kom, hade min mor ständigt sagt tillsig sjelf:; Hvad skall det bli, om staden intages? Nu var staden intagen, så att den kunde anses som fiendens fullständiga tillhörighet, när han så ville — och derföre hette det: Hvad skall: det blij om man: tager min sista kammare ifrån mig? Det var fjerde aftonen efter det den stora revolutionsfloden börjat rulla fram sina tunga vågor genom staden. Matmodern hade slutat sin stora rond genom boden, magasinerna, källrarna, visterhusen och den a visionella kasernen i brygghuset, der soldaterna logerade, för att med sitt husmoderliga öga bevaka alla intressen och ej låta hjelp fattas någorstädes. Äfven de tvänne officerarne, söm bodde i detystora yttre rummet näst intill sängkammaren, hade blifvit nöjaktigt betjenade med allt hvad de befällt för den lilla festlighet, som de jemte några kamrater firade under muntert glam. Med en lättnadens suck, hvilken inneslöt hoppet att det för i dag måtte, vara slut, hade min mor med de små dragit sig in i den återstående kammaren — alla öfriga lägenheter i huset, med undantag af en oeldbar sal ofvanpå, sträckande sig öfvergfa