Aftonbladet – 8 mars 1861, sida 3

raävaran: Ne Förbättrade ljusspridningsanstalter för fyrar och gatulyktor. Af E. DEGRAND. (Cosmos 1861, Febr. 8, och Bulletin de la Socitt dEncourgement, 1860, p. 387.) Bland medlen att tillgodogöra ljuset från en artificiell ljuskälla — denna må då vara en lamplåga, en gaslåga, ett Drummondsljus eller ett elektriskt ljus — stå de af Augustin Fresnel uttänkta trappglasen (entilles å echelons) hittills främst; det är dylika som begagnas i de mer och mer allmänna lentiljfyrarne. Glasen deri äro sammansatta af flera ringformiga stycken, som, likt trapporna i en antik circus, omgifva ljuskällan, och hvart ringstycke är så slipadt, att det bryter ljusskenet på ett för spridningen beräknadt vis. Men dessa ringstycken måste förfärdigas af ganska tjockt glas och slipas på det noggrannaste efter den beräknade formen; de blifva till följd häraf ganska dyra, Ett trappglas till en fyr kostar minst 1000 francs och ett för en gatu ykta, hvilket blott har 2 decimeters tvärmått och endast består af 5 ringar, kan ej säljas under 350 francs. E. Pegränd har nu upptäckt att samma ändamål kan vinnas med vanligt spegelglas, om det efter nödig upphettning präglas i en form af brons; denna prägling sker ännu lättare än präglingen af en messingsplåt. Genom präglingen gifves åt glaset en mängd ringformiga veck, som endast behöfva ega behörig lutning mot glasets cirkelplan, för att sprida ljusskenet lika fullkomligt, som de tjocka slipade ringstyckena. Då hvarken slipning eller sammanfogning härvid kommer i fråga, så snart endast formen är riktigt beräknad och förfärdigad, kan hvarje glasbruk, som tillverkar godt hvitt glas, prägla dylika lentiljer, och hvar och en bestående af eft enda sammanhängande stycke. Kostnaden minskas i samma förhållande, och är så billig, att man ärnar förse gatulyktorna i Paris med Degrandska glas, efter ett pris af 30 francs (22 rdr 50 öre) stycket för de största lyktorna: dessas sken kommer härigenom, enligt redan anställda försök, att ökas från 100 till 549, ler med nära 450 procent öfver deras förra ljusstyrka. Galvanoplastisk upptäckt. Af GEorcE MATHIOTH. (North-American Patent Office Repori.) Ett ibland de svåraste hindren för en skarp elektrotypisk efterbildning af en metallisk modell, är afbildens fastgroende vid urbilden. Man söker förekomma detta för både urbilden och afbilden vådliga resultat, genom ett lätt öfverIrag af olja, eller något annat flottigt ämne, på wodellen; men detta öfverdrag kan sällan, om gonsin, hållas tillräckligt tunnt och jemnt, för tt ej skada noggrannheten hos afbilden. Mashiotk har funnit att ändamålet kan vinnas fullkomligen säkert, och utan minsta verkan på afbildens noggrannhet, genom att iodera urbilden, på samma sätt som en daguerreotypplåt, eller il dess den fått en annan färg än blank meall. och att derefter utsätta ioderingen för solskenet. Alltsammans är gjordt inom några minuter, och skadar ej modellen det minsta, men hindrar fullkomligt dess vidhäftning vid afbilden. olmssonska konkurssaken. Med anledning af den i Aftonbladet upptagna redogörelse för innehållet af den af sterbhusdelegarne efter grosshandlaren Samuel Johnsson till rådhusrätten härstädes ingifna urarfva-ansökning och dervid fogade uppgift på tillgångar och skulder, bar plats blifvit begärd i bladet för nedanstående uppsats, som vi återgifva utan att för närvarande beledsaga densamma med några anmärkningar, enär saken i fråga lärer komma att närmare belysast under handläggning inför domstol. Den insända uppsatsen följer här: , Till Redaklionen af tidningen Aftonbladet! Till -belysning-af förhållandet med de uti n:o 42 af tidningen Aftonbladet för den 19 Febr. 1861, under Rättegångsoch Polissaker omnämde, af framlidne grosshandlaren Sammnel Johnsson efterlämnade papper, som af mig blifvit omhändertagne, får meddeta — att jag såväl af Johnsson sjelf på dödsbädden, som genom hans efterlämnade testamente blifvit anmodad, att till uteslutande förmån för hans uti England efterlefvande hustru och barn utreda och vårda hans efterlämnade egendom och att jag på denna grund ansett mig både pligtig och berättigad, att i samråd med öfrige executorer hans papper i taka händer deponera, tilldess bouppteckning medhunnits i England och sakernas utveckling annan åtgärd fordrar. Köping Westlandaholm i Mars 1861. David von Schulzenheim. — I går inställdes i fångdrägt inför rådhusrätten, en ung man, f. källaremästaren och gästgifvaren i Hernösand, Lars Petter Palmgren, hvilken blifvit beträdd med att å södra gästgifvaregården ha tillgripit en silfvermatsked, hvilken han sedermera för ill en landtbo. Palmgren, hvilken varit i id som kypare-å de förnämsta källare här i taden, flyttade för orakring 12 år sed ösand och öfvertog derva rande soci ästgifveriet. Sedan han gjort boris kring, och vid att han inträdt i hamnbusarnes leder. Han å kände nu fritt och otvunget stölden oeh förklarade att.han aldrig förr föröfvat olofligt till