Aftonbladet – 7 mars 1861, sida 2

6. Kriget ända invid dörrarna. — Mötet vid Vettlanda-ån.. — Danske generalbefälhafvarens mening om Strömstad. — Åtskilliga anekdoter. — Manifestet. Tjugufyra timmar förflöto, räknade under brinnande pulsslag, räknade efter hvarje ny råpport, som flög mellan de olika vigtiga punkterna och staden. Då föll dunderslaget. De äro här!t Hvilka magiska ord i en gränsstad, som väntar på fienden! Och hä blef. väntan icke lång. Den 24 September på morgonen hvimlade det i de trånga bergiga passagerna på norska sidan om Idefjorden. Då lingonen der stodo i sitt flor, voro de ej rödare och tätare än de kolonner af Nordanfjelds regemente, som nu brottades med nordanfjällsvindarne, hvilka tycktes förbjuda deras framträngande och i vild häftighet piskade dem om kinderna. Idefjorden sjelf reste sig till skummande murar — men det hjelpte ej. Samma morgon gick generalbefälhafvaren för de Bendiliga trupperna, prins Karl af Hessen, åttöljd a dem unge danske kronprinsen, hvilken nu skulle göra sin debut som frivillig krigsman, trotsande storm och sjö, öfver fjorden, der den är som smalast, d. v. s. vid udden Örbacka, som icke befinnes på längre afstånd från svenska stranden än 5 å 600 steg. : Landningen skedde i Skee socken vid Krogstrand, som då bevakades af hvarken mer eller mindre än en pipare och entrumslagare ). Här möttes generalbefälhafva) Krogstrand utgör ett utskjutande berg med en gigantisk håla, hvilken af Karl XII begagnades som förrådshus för det regemente, som var posteradt i Vette härad till värn för; magasinerna i Strömst?d