Aftonbladet – 7 mars 1861, sida 1

fått gnida fläckarne ur hans kyllerrock. Den tredje hade haft en moster, hvars svärfar blifvit dödad i Lövvedals-fejden. Men den fjerde, som också satte hufvudet öfver alla, var köttslig dotter af kyrkstöten i Tanum, der de stannat med det kungliga liktåget, och han, kyrkstöten, hade icke blott sett kungen både som lefvande och död: han hade Också sett hur de i Tanums prestgård fängslade Görtzen, den store förrädarnX, som de sedan tog hufvudet af i Stockhölms stad, och till sist hade han också sett kun Karls syster, då hon med man sin kom oc tog fasta på arfvet, men aldrig brydde sig om kung Karls bussar. Dottern ar-så höga anor måste naturligtvis ha företrädet, och utan tvifvel skulle hon blifva den anförande vid kronobränneriets försvar, der hon hade för afsigt att under sin protektion låta unga Korpen och Kraften göra sin första lärospån. Det var om denna person Pelle Kraft talat, då han föreslog Korpen att besöka stadstjenarns moster. Madam Märta hade egt en syster, som fördom delat hennes ära, men nu:var Märta Stare med sin enfaldige och oförarglige systerson ensam om att uppbära värdigheten. Hennes man, båtsman Stare, hade ock i lifstiden egt några anspråk på höga minnen, men Märta var så högmodig att hon icke ville erkänna att han egde anspråk på något annat, än att vara. hennes man, en lycka, den han intill sin död skattade så högt att han uppriktigt önskade det någon efter honom också måtte bli delaktig af densamma. Men Märta hade gilt sig endast för att slippa heta jungfru och var icke sinnad att i sin höga ålder söka nytt beskydå.