Aftonbladet – 5 mars 1861, sida 2

make, fullkomligt afkastat den föregående aftonens tunga aningar, när hon såg honom i den friska hurtiga verksamheten, beherr skade hon sig ända tills han satt foten på båtens reling. v .SMargreta, hvad i guds namn: du, qvinna — alltid den starkaste! Käre, käre Rutger!4 Guds frid öfver dig och barn .. Se så, för fan, vinden bedarrar snart — han har redan börjat dra sig. Ingen tid att förlora ... Sätt ut, piltar.. Nå, se der, har icke farsgubben kommit ut så tidigt... Farväl, far, se väl efter hela egendomen ... Farväl, min Greta! Och svängande hatten i luften -ochhelt stolt öfver att icke hafva fallit i någon synlig :svaghet, nickade han leende åt de qvarblifna, medan båten flög af mot fartyget, hvars hvita segel snart spändes af den lätta brisen och färgades af morgonens purpir ÖN OS ed tKom, min du, sade gamlefar, nu ha vi icke vidare här att göra! Låt oss nu gå upp i vindsgluggen och se genom kikarn, när han lättar ankar. Son är icke som andra att. han vill ha sällskapning och vägföljning i sista vändningen, och det gör han rätt i — det der är bara till hinders,. Vet far att jag aldrig förr sport sådan ängslan som nu! Det tror du bara, dotter... Men i eftermiddag skall du muntra dig och hålla hvila. Majken, som du så ofta stått till reds. åt och tröstat, då Falken skrattat åt hennes tårar och jeremiader, kan nu komma hit och slå up fruntimmersspråklådan. Sådant är hon klippt och skuren till, och på det hela är menniskan beskedlig, fast hon icke har din karakter.t Och på eftermiddagen kom icke blott syster Majken, utan också sju å åtta andra systrar på kaffe. Så gjorde de goda sjäarne alltid för att trösta deras kära Marreta, när hon blef gräsenka och tillträdde sin provisoriska envåldsregering öfver bolen, der så mången kaffe-, t6och socker