Aftonbladet – 5 mars 1861, sida 2

Teateriumalt. En korrespondent från Aalborg berättar följande om tumultuariska uppträden, som förefallit på stadens teater: NA borg, det gamla stadiga Aalborg har på de sista dagarna varit såsom förryckt. Den bekanta jutländska trögheten eller, rättare sagdt, lojheten är alldeles afskuddad och har aflösts af en eldfängdhet, som öfverskrider alla gränser. Detta är 1 och för sig förvånande nog, men hvad som är ännu mera förvånande är anledningen till denna revolution; det är nemligen Erik Böghs öfversättning: Grefvinnan och hennes syskonbarn (hänsyftande på grefvinnan Danner). Vid detta styckes första uppförande i Aalborg söndagen den 10 Febr. applåderade och hvisslade man midt under sjelfva föreställningen, och detta så starkt, att aktörer och aktriser stundom måste lemna scenen. Stycket spelades emellertid till slut, och derpå uppstod en häftig strid, i hvilken dock de applåderande hade en alldeles afgjord majoritet. Tisdagen derefter skulle pjesen åter uppföras. Ridån gick upp, men den skådespelare, som börjar stycket, kunde ej göra sig hörd för handklappningar och hvisslingar, hvarföre man måste äta förhänget gå ned. Detta förnyades tre gånger. Slutligen lemnade man skådespelaren så mycket gehör, att hani direktionens namn kunde fråga publiken, om pjesen skulle uppföras eller ej. Härpå svarades enhälligt jakande: Pjesen saa nu, och på flera ställen, isynnerhet vid sängen: Jeg hader den. der steg fra Dybetzo. s. v. utbröto ästarka Fbifallsyttringar, utan att någon enda hvisselpipa opponerade sig deremot. När stycket var slut, bröt emellertid stormen åter lös och var så långvarig, at striden fortsattes omkring en halftimme efter det alla lamporna blifvit släckta. Den 17 var pjesen åter annonserad till uppförande för sista