Aftonbladet – 4 mars 1861, sida 3

och Skysin Greta hade, enligt hennes egen försäkran, en :så stor. tur på dessa kusin Kloths7 penningar att de vanligen: voro återbetalta, innan husbonden hemkom. Vinsten användes till inredningar och förändringar inom huset. Ack, min. du, så Ööfverraskad -son. nu skall. bli! brukade ;gamlefar då säga med en half suck, erinrande sig egna minnen. äStackars fart, yttrade. den unga. sonhusirun i en rätt förtrolig stund; en gång hade fer!-också en vän; som medhuld hand jemnade vägen 1S tTyst barn — i dag rosor, i morgon törnen, alltsom. det behagar Herren. Jag sitter nu, en fattig man, nästan på son mins barmhertighet. Jag förstod ej mer än han att hälla fast tillfället för timlig vinning... Ville du kanske ha sett henne, den: vännen jag hade kär, försatt i sådan belägenhet? Hon svar född fröken; min du, och Belfrage var hennes namn — det bör ej anstå folk af den stämmen att lefva på annat än sitt eget. tSåsfar nw bedröfvar mig! Skulle en så öm son icke vara värd att hans goda räknades som fars eget? Ah-joj dotter, åh jo— men du förstår icke ännu hvad det villsäga att leta efter skäl till Herrans gerning. Den bör aldrig förlynga någon. Gör den det likväl, så måste vi hitta på försoningsvägar och trampa: dem tåligt, tills vi känna oss hemma på marken. SAck, far! Rör icke vidare vid detta; barn! Son älskar icke moderslägten. Men när de träffas någon gång — jag menar när en eller annan af dem kommer resande från Dal eller Westergötland hit Relfragarna är en lång