Aftonbladet – 4 mars 1861, sida 2

dock icke låta märka det. Han är mycket häftig, men en så god menniska. Bättre än guld, min du! Jag har sett honom med sjöfolket och arbetsfolket, rättvis, snarare öfver än under: rättvisan, och för en lidande kan han offra hvad som helst. Men svag är han i åtskilligt, särdeles för somliga menniskor; dertill vidskeplig och sjuk I sinnet — det blir allt klippor och bränningar dotter! Men far kommer att bo hos oss, när vi få inredt flera rum. . Nej, det låter gubben bli. Han tycker om att gå till er och äta en tallrik soppa om middagen, men han tycker ändå bättre om att ha sitt lilla egna. Jag vill icke gerna få emellan er, men råd skall du få, när de ehöfvas; och då son är borta på resor, vill jag vara dig till bjelp hemma vid dörrarna, barn!4 Omkring ett par månader senare, när gubben åter kom på besök hos sin allt mera älskade svärdotter — det var en eftermiddag, då.ungafrun stod färdigklädd att gå på stort kaffekalas hos pastor Ekmans — hördes hastigt ett stormigt tal från förstugan utanföre köket, hvilket låg intill sängkammaren. Hvad är detta, far, hvad kan det vara — icke är det min mans röst, och ändå .. Tyst, dotter, låt mig hörat ... Det var icke utan att gubben sjelf hade en liten brytning i rösten... Jaså, ban har fåttveta det! Men så säg då, far!4 Seså — du är ju icke pjunkig du! Det är för resten ingenting annat, efter hvad jag kan förstå, än att han fått reda på att jag i en sak angående byggnadsverket under hans frånvaro gett en annan, klokare be