treNT Get ATA da FR ansåg hr öfverste Hazelius hafva träffat det rätta i nu ifrågavarande ämne och anslöt sig derföre helt och hållet till hans under diskussionen uttalade :åsigter. Major Sternasvärd åberopade, till bevis för påståendet om-det nuvarande -slägtets:försämring, den bland beväringen tilltagande proportionen af för svaghet kasserade ynglingar. Anmärkte inkonseqvensen deruti, att en talare, som tycktes vilja medgifva lika beklädnad åt skolungdomen, deremot velat förse den på landet ochden i städerna med olika gevär, hvilket stridde mot nivelleringssystemet. Förklarade att han ej menat att gossarna, utan deras instruktörer skulle lära exercisreglementet. Slutligen yttrade herr Stjernsvärd, till svar å den honom af, öfverste Hazelius gifna tillrättavisningen: Öfverstep visar sig hafva ett godt minne genom sin ådagalagda åtrå att göra mig en afbetalning å gammalt. Något vidare anser jag mig icke vid detta tillfälle imot nämnde herre böra anföra. Hvad sjelfva saken angår. så har friherre Bonde så fullständigt utredt hvad som förevarit, jemte dess anledning, att jag gerna går i hr friherrns och ordförandens fotspår, således äfven åå min sida förklarar min ledsnad öfver den liflighet jag egnade förhandlingen. Kapten .Wahlfelt åberopade hr Alms svar på öfverste -Hazelii syttrande om öfverdriften i beräkningen af erforderlig försvårsstyrka för Sverge och vidhällande sin jemförelse mellan öfningss tidens längd vid Carlberg och dess. af honom föreslagna korthet i skolorna, sade vidare att det ingalunda vore att räkna på att en större fientlig armå, hit öfverförd, skulle svälta ihjel, ty orientaliska kriget hade visat att. tillräckliga förråder medelst nutidens transportmedel kunna öfverföras. vida längre väg än öfver Östersjön. Tal. -hade ingalunda velat sönderplocka svenska armen för att gifva befäl åt en större styrka, utan endast afsett att visa hvad som här fattas i detta afseende. Det fattas nu en tredjedel af det befäl som behöfves för armå och-beväring. Läroverkens äldste lärjungar behöfde ej uteslutande blifva befäl, utan de kunde instickas bland annat befäl. Genom dem skulle man kunna komma ifrån nuvarande olägenheten att en stor del beväring blir oexercerad i brist af befäl. Folkskolans lärjungar skulle kunna bli ganska dugliga i militäriskt hänseende om; sedan de lemnat skolan, de intill beväringsåren ytterligare genom kommunens försorg öfvades. Tal. ville; om hans förslag rörände militärgymnastik alla tider af året ej vunne allmänt bifall, modifiera det derhän att den endast skulle öfvas under den blida årstiden, dock under förbehåll att, för år räknadt, timmarnes antal ej blefve minskadt. (Slutet följer.) LANDTBRUKS-TIDNING. Innehåll: Om s. k. Klöfversjuka, föredrag af C. JuhlinDannfelt. — Om Lupinodling, af densamme. Om så kallad klöfversjuka. (Föredrag i landtbruksakademien den 16 Febraf C. Juhlin-Dannfelt.) Vid landtbruksakademiens sednaste sammankomst anförde hr Juhlin-Dannfelt hurusom hans uppmärksamhet vid ett besök under förliden sommar å Englands största agrikulturkemiska -försöksanstalt, -Rothamsted, hvars egare, mr Lawes, årligen upp ofirar 1200 till 1500 på dylika försök, blifvit fästad på sedan flera år fortgående försök till utrönande af orsakerna fill rödklöfverväxtens felslående. Dr Gilbert, förestånrdare för nämnde försöksanstalt, hade för kort. tid sedan till hr Jublin-Dannfelt öfversändt en afhandling, innefattande en redogörelse för det sätt hvarpå dessa försök blifvit utförda samt deraf vunna resultater, a! hvilken afbhandling hr Juhlin-Dannfelt meddelade nedanstående sammandrag. Slutligen fästade hr Juhlin-Dannfelt uppmärksamheten derpå, alt i de trakter af Sverge, der glimmer inginge såsom en hufvudsakligare beståndsdel af åkerjorden, klöfversjukan ännu syntes vara okänd, oaktadt odlingen af:denna vext derstädes sedan långliga tider: egt rum.. Han trodde att orsaken. härtill möjligen vore att söka uti glimmerns halt af kali, hvilket, derest så verkligen vore förhållandet, skulle ytterligare bestyrka den vid Rothamsted vunna erfarenhet. Få af de landtbruket rörande frågor hafva ådragit sig större uppmärksamhet och för: anledt flera försök till förklaringar än rödklöfverns felslående eller, den s. k. klöfocrsjukan. Och i sanning förefaller det eget nog att, under det somliga af våra åke bruksväxter kunna med full fram ång fortarande odlas år efter år, .eHerj åtminstone med kort mellantid, under en lång följd ar år på samma. jord, andra åter blott då lemna illfredsställande skörd när man låter ctt de återkomma å samma fält. Detta rödklöfverns felslående: har mån i allmänhet sett tillskrifvas jordens utmattning, parasitväxter; insekter, ett menligtsinflytan de af de ämnen, hvilka afsöndrats ur röt erna efter föregående skörd, eHer ock af örruttnelsen af dessa rötter, samt slutligen vf de späda klöfverplantornas utveekling unler skuggan af en öfverväxt. Ehuruväl en eller annen af nu anförda orsaker visserligen utöfvar en menlig inverkan på klöfverns växtlighet, kunna dock de öreteelser, genom hvilka klöfrersjukan yttar sig, ieke .deraf : fullt ; tillfredsstälande förklaras. För att emellertid kunna ufinna något medel, genom hvars använlande klöfvern oftare skulle återkomma på samma plats, hafva fortsatta. försök under nånga år blifvit anställda på Rothamsted; och ehuru icke heller dessa försök ledt till rågans lösning, torde dock en Kortredogörälse för det förfaringssätt, som dervid blitvit följdt, äfvensom de resultater, som vunnits, icke sakna intresse, såsom i viss mån utmärkande åtminstone den riktning man unler fortsatta efterforskningar har att följa. Genom. de på olvannämnda farm verkställda försök har man till full visshet utrönt, att åtskilliga af de vanligen uti vexelbruket odlade vexter kunna år ut och årin oifva tillfredsställande skördar å samma åker, så vida man. förser dem. med sådana gödningsämnen, som öfverensstämma med dessa växters kemiska sammansättning. Sålunda . ex. har en del af samma åker; hvilken försöken med odling af klöfver skett, burit korn 10 år å rad, och å ett närliggande fält hafva 17 tillfredsställande hveteskördar er4 4 RN ENE, SPRID FNINEUER ER FÖTFEPSSESEES JORBISNE re större antal år förflyta emellan hvarje gång öm RN NL