iår anställd? besigtning vara så framskriden, ätt östronfisket Kan börjas? i nästkomj mande November på en af de nya bankar ne, den vid S:t Marc; och förrådet på denna enda batik hår beräknats till ett värde af minst 120.000 francs (90.000 rdr fmt). Man ärnar likväl icke upptaga mer än hälften, eller för 60,000 franc; men som hela anläggningskostnaden blott uppgår till 2509 fr. 52 cent., finnes: ändå ingen känd industri som gernågot jemförlig afkastning. Också har den oerhörda vinsten föranledt någonting Niknande följderna afguldfyndeni Kalifornien och Australien, eller Snarate sillfisket i för-a seklet på Bohuslänska kusten. Tusentuls invånare från det inre Frankrike ha ström mät till kusterna för ätt anlägga så kallade oströnpärker hvarhelst någon tjenlig botten erbjuder sig dertill? På ön Rö äro 1500 sådana parker fedan i ordning, och 2000 under omläggning; de der till afsalu red: färdiga ostronen. uppskattas-till ett antal .t 378 millioner; och deras -handelsvärde til emellan. 7 och:8 millioner franes. — I Ba:sin dAreachon äro, 112 sjömän i bolag förenäde med 112 kapitalister, sysselsatta med tillgodogörandet af ostronskörden på en ebb strand :om 400 hectares; och till. upplysning omsättet att fortplanta ostronen och vårda dem under tillväxten, hafva två så. kallade ermes-modeles blifvit anlagda der genom steters försorg: Stereoskopiska toaterkikaro. De bekanta dubbelkikarne (s. k. binocles) egå det företrädet framför enkla, att de lätt kunna förvandlas till. stereoskoper, med vilkor-att. de äro försedda med en: ledgång. som tillåteratt härma eller aflägsna der sinsemellan: Vidett föredrag i franska vetenskapsakademien :den 7 sistl. Januari visade doktor Giraud-Teulon, att man: blot; behöfver safpassa. afståndet emellan ett sådånt par, engång förr alla, efter afståndet emellan -pupillerna hos den som skall be gagna kikaren, för att gifva de dermed be traktade föremålen den Ovanliga fullständisMM som utmärker -stereoskopiskt åskådatt er; Smaragågrufvorna i Nueva Granadå, 7 utbjudna på arrende. z Styrelsen, i. Nueva, Granada uppgifves (enligt Wochensehrift des-schlesisehen Vereins fur Berg; und-Hiittenwesen: 1860, n:o. 37) -vara: sinnad: att på: arrende utbjuda. smaragdgrufvorna:i Muzo: essagrufvor-äro de enda: verkliga i verlden: de ,der;-änträffade . ädelstenarne. ega. den mörk fa färg som skattas: högst; de enda fyndorter: vilkar kovna träda i täflan med Muzoy äro vissa guldvaskerier; vid Ural, men de maka juvelerna stå efter-de amerikanska både i färg och glans. — Under spanska kolonialväldet i Sydamerika tillgoedogjordes.dessa;grufvor;men deras -belägodhet ölls så: hemlig, -att man i juvelhandelrs allmänt trodde smaragderna komma från : Peru. deraldrig. några. sådana ädelstenar blifvit funna. Sedan. en mängd -smaragder, blifvit. upptagna: lät.spanska regeringen slutligen:stänga grufvorna af farhåga för fall.i smaragdpriset. Bolivar tillät en.sennor, Paris att åter öppna.dem;; och denne vann derigenom en. ofantlig rikedom; När hans arrendetid:,slutats, ingicks -ett nytt kontrakt af ett-bolag köpmän. i Bogota, som emedlertid:.-bedrifvit. grufarbetet: mycket -tyst .och Spore det jär detta kontrakt, som innan :kort löper till ända y sbolaget..gaf.16,000: piaster--årligen i arrende..— Grufarbetet. är--ganska. enkelt; Dec smaragdförande gångarne bestå af kalkspat, och löpa. ut-till, begge väggarne: af en ; djup -bergsklyfta, i hvars: botten en ström. brusar. :Kalkspaten: bryts .ut med jernstörar, och får störta i strömmen, till dess att kalken någonstädes börjar skifta i grönt, hvilket. antyder närvaron at en smaragddrus.Man fortfar då -med varsamhet, till dess att juvelsamlingen träffas, Fiskoch ormiäder. (Comples rendus. 1861.) J. Cloquet fästade nyligen Franska vetensk-psakademiens uppmärksamhet på fiskskinns brukba:het. till. läder och pergament; det är ett i mängd tillgängligt råämne, men som vanligen lemnas alldeles obegagnadt; och isynnerhet giller detta. .om de stora :fiskslagen, hvilkas skinn företrädesvis vore användbart tillnyssnämnda ändamål. Han anmärkte att i naturhistoriska museet i Paris förvaras ett par skor. al-laxläder; mycket starka och tillika mjuka; de äro från Fredrikshall och. befunnos på norska afdelningen af 1855. års verldsexposition i Paris; Museet förvarar äfven ett logarfvadt skinn efter någon jätte: orm; det är ovanligt. starkt och af 5,3 meters (Omkring 19 fots längd... Slutligen. förevisade han ett par stöflor af dylikt skinn efter en Boa constrictor; lädret hade en märkvärdig. styrka och mjukhet; de svarta fläckarne visade sig ännu på den bruna: bottnen, och man hade äfven låtit fjällen sitta qvar. Hade en svensk varit närvarande vid tillfället. skulle han. kunnat upplysa om det i vårt land urgamla. bruket att. bereda band till. :tröskslagor af ålskinn, som i afseende på styrka och varaktighet emot. nötning icke öfverträffas af något annat bekant organiskt ämne. Rältegångsoch Polissaker. Ransakningen med den för en ofantlig mängd HÄ Tr R en RA TR SA RR RT RE ng