att gifva den nya köpingen riktig fart, tilllades den för vissa år någon liten andel af de allmänna förmåner, som kronan består sina uppkomlingar af sådan beskaffenhet. Dock — när voro väl menniskorna nöjda? En köping är i alla fall en ringa ting emot en stad, och alltså måste redan efter några år Strömmen taga ut ännu ett steg. stadsprivilegier söktes, erhöllos och stadfästades slutligen af konungabrefvet den 11 April 1676 — och så föddes Strömstad. Men det måtte sannerligen hafva varit en grym svartalf som osynlig stått fadder vid en dopakten, ty knappt hade det vistiga brefvet blifvit inlagdt i stadens arkiv — icke ett par månaders dam hade fallit deröfver — än det jemte staden sjelf uppgett i lågor. antända af danske ståtnållaren Gyldenlöwes trupper, hvilka då inträngde i Bohuslän. markerande sin väg med rysligheter at alla slag. Det är ej att betvifla alt staden nu, om den kunnat få utbyta sin beklagansvärda ryktbarhet mot sin fordna obemärkthet, gerna göm! sig i minsta skrymsla af gamla Strömmens klyftor eller dalsänkningar, men tyvärr äro inga önskningar mera fåvitska än de, som angå det förflutna. ; trömstad . befästades nu af. fienden och låg i qväfning, tills en svensk ströfkår helt oväntadt bortmneppade besättningen. Men efter. några månader ryckte danskarne åter till sig sin eröfring, och under hela tiden voro invånarne liksom fågelfria, gående ur hand i hand och lidande nästan lika mycket förlryck och utsugning af sina nya som gamla landsmän. Jä, man kan väl säga at de slutligen inga landsmän egde under detta fyra-åriga slafveri, hvaraf för öfrigt Bohuslän i gemen tog en långvarig skada. Ström.